Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fler startar företag

Nyföretagandet har ökat med drygt sex procent på ett år, och det är inom tjänstesektorn det ökar mest.
Linda Svensson Publicerad 9 mars 2010, kl 12:10

Lågkonjunktur lockar fler att bli egenföretagare. Men det är sällan ett beslut som kommer snabbt. Uppsagda måste först vinna mod och låta tanken mogna innan de går från a-kassa till eget företag. En resa som brukar ta mellan 6 och 12 månader, enligt Mats Evergren, marknadschef på Jobs and Society/Nyföretagarcentrum.

- Tiden att dra igång ett eget företag är längre om du blir uppsagd än om du själv väljer att lämna din anställning eller trappa ned för att förverkliga en idé.

Enligt Jobs and Societys Nyföretagarbarometer startades det under årets två första månader 11 024 företag, att jämföra med 10 359 företag motsvarande månader 2009.

Mats Evergren uppskattar att runt 70 procent av de nystartade företagen tillhör tjänstesektorn och cirka 25 procent handeln. Max fyra procent bedömer han tillhöra tillverkningsindustrin.

Men även om nyföretagandet växer är det, enligt Evergren, från en rätt låg nivå.

- Det finns en ranking över 40-talet länder, och Sverige ligger bland de tio i botten när det gäller nyföretagande. En anledning är att vi har varit väldigt beroende av vår industri och de stora företagen. Det har inte varit värt att anta några utmaningar, man har varit trygg där. Men de trygga jobben blir färre och färre. Jag vet inte om det finns några trygga jobb kvar över huvud taget, säger Mats Evergren.

Den ökande otryggheten på arbetsmarknaden kan således vara en orsak till att fler testar att bli sina egna. Dessutom har fler kvinnor inom till exempel vård och omsorg fått och tagit chansen att starta eget i och med den alltmer konkurrensutsatta offentliga sektorn.

En tidigare undersökning som Jobs and Society gjort visar att åtta av tio nystartade företag finns kvar på marknaden efter tre år. Men de sysslar inte nödvändigtvis med samma sak som vid starten.

- Man kan börja med en idé, men efter tre fyra år är det en helt annan affärsidé som formats efter kundernas önskemål och behov, säger Mats Evergren.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.