Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Krångligt regelverk försenar a-kassa

Ett krångligt regelverk och försenade intyg gör att närmare 90 procent av a-kassornas ärenden måste kompletteras. På Unionen är 80 procent av de inkommande ärendena ofullständiga, vilket skapat långa handläggningstider.
Lina Jonsson Publicerad

När a-kassereglerna förändrades i början av 2007 räckte det inte längre att göra schablonmässiga uträkningar på arbetstiden. Arbetsgivaren måste nu redovisa månad för månad hur mycket den anställda jobbat. Om personen av någon anledning varit borta från jobbet måste ett annat intyg skickas in, som redovisar vad man gjort under glappet. En hel del pappersarbete både för arbetsgivare och anställda.

- Blanketterna upplevs som svåra att fylla i och det beror på att regelverket är svårt och kräver så detaljerade uppgifter, säger Inger Lindström, kassaföreståndare på Unionens a-kassa.

Enligt Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO, är mellan 80 och 90 procent av alla dokument som kommer in till a-kassorna ofullständiga. Längst handläggningstid har Alfa-kassan, men följs tätt av de andra kassorna.

- Det är svårt att säga hur lång väntetiden är beroende på att det tar olika lång tid att få ihop ett fullständigt underlag, men skulle man förenkla försäkringsreglerna skulle tiden troligtvis bli betydligt kortare, säger Inger Lindström.

Men medan a-kassorna och SO anser att det är de krångliga reglerna som gör att arbetslösa får vänta på sina pengar, anser arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin att de långa väntetiderna stärker skälen för att införa en statliga, allmän arbetslöshetsförsäkring.

- De som sa nej till en obligatorisk a-kassa förut är svaret skyldiga idag. De som betalar en försäkring har rätt att få ut sina pengar i tid, sade han under en utfrågning i riksdagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.