Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jakten på superarbetskraften

Arbetsgivarnas kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat de senaste åren. Det visar en enkät av TCO.
- Det behövs en lag om personlig integritet i arbetslivet annars går vi en rättsosäker framtid till mötes, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Lina Jonsson Publicerad 23 oktober 2009, kl 11:07

Att gå på en jobbintervju i dag innebär inte bara att svara på frågor om sitt cv. Inte sällan ber arbetsgivaren om ett utdrag ur Försäkringskassans register om sjukskrivningar, vård av barn eller till och med ett drog test. I den enkät TCO beställt av undersökningsföretaget Novus Opinion, svarade 60 procent av de sammanlagt 1 000 tillfrågade, att övervakningen inom arbetslivet har ökat de senaste åren.

- Den största orsaken tror vi är den ökade användningen av elektroniska hjälpmedel. Datorer och mobiltelefoner underlättar vårt arbete men innebär också att vi lämnar spår efter oss i form av e-post, loggar och in- och ut passeringar som är enkla för arbetsgivaren att kolla upp, säger Sture Nordh.

Den andra anledningen tros vara arbetsgivarnas jakt på "superarbetskraft", alltså personer med låg sjukfrånvaro.

- Personer med lång sjukhistoria betraktas som högrisk vid anställning trots att de kanske är helt återställda. Mycket av den kontroll som sker är av godo men det måste finnas en relevans för övervakningen, säger Sture Nordh.

Även drogtester har äntrat många arbetsplatser. Ett begynnande problem anser Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Unionen.

- Det är en tveksam och dessutom ganska dyr metod. Vi har en policy som innefattar till exempel att om ett drogtest ska utföras måste det stå klart vem som ska ansvara för det, rutinerna ska vara väl förankrade hos personalen och resultatet ska hanteras på ett sätt som respekterar den personliga integriteten, säger han.

Men i stort sätt finns det inget avtal som reglerar vilka uppgifter arbetsgivaren har rätt att registrera, kontrollera och spara. Det har istället blivit upp till varje arbetsgivare att utforma en policy.

- Jag tror inte många arbetsgivare vet hur de ska hantera frågan idag och det leder till godtycke. Det är inte hållbart att varje enskild enhet utformar en egen övervakningspolicy, säger Sture Nord och får visst stöd ifrån undersökningen. På frågan om det behövs en lag om personlig integritet i arbetslivet svarar 45 procent ja och 30 procent nej. Resterande svarade "vet ej". 

Remisstiden för den utredning som behandlar frågan i riksdagen gick ut den 1 september. Nu väntar man på svar om regeringen tänker gå vidare med ett förslag till en lag för skydd om den personliga integriteten i arbetslivet.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.