Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket och Telia oense om informationen till anställda

Fler uppsägningar är att vänta på Telia Sonera. Men förutom oenigheter i las förhandlingarna anser Unionenklubben på Telia att företagsledningen vill tysta facket.
- Arbetsgivaren har uppmanat oss att inte informera de anställda om pågående förändringar men det är ju vår skyldighet, säger Berith Westman, klubbordförande.
Lina Jonsson Publicerad

För drygt ett år sedan varslade Telia Sonera 1 200 anställda om uppsägning. Kontoren i Gävle och Uddevalla lades ned som en effektivitetsåtgärd då företaget gick över från fast till mobil och IP-telefoni.

Nu väntar fas två av nedskärningarna men hur många som måste sägas upp är ännu oklart.

En målsättning från arbetsgivarnas sida har dock varit att fokusera verksamheten till färre orter vilket kommer att ge effekter i framför allt Farsta, Göteborg, Karlstad, Luleå, Malmö, Sundsvall och Örebro.

- Det påverkar de anställda såklart. Övertidsuttagen har ökat, ledigheter beviljas inte och så fort man inte hänger med i tempot kallas man in till chefen för samtal. Det är ingen gångbar arbetsmiljö, säger Berith Westman.

Under veckan som gått informerade fackförbunden de anställda om situationen. Ett övertramp anser företagsledningen som menar att förhandlingarna inte är färdiga än.

- Genom att gå ut och informera sina medlemmar innan förhandlingarna är avslutade och innan vi som arbetsgivare har hunnit informera våra chefer skadar de vår verksamhet avsevärt. De chefer som inte hunnit få informationen från oss ska försöka svara på frågor från oroliga anställda vilket är väldigt svårt, säger Maria Hillborg, pressekreterare på Telia Sonera.

Unionen Tele anser dock att arbetsgivaren är skyldig att informera de anställda om förändringar i arbetet och att det är fackets roll att förankra informationen hos medlemmarna.

- Då mbl råder har vi en laglig rättighet att informera. Övertrampet ligger snarare hos Telia Sonera, säger Berith Westman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.