Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Klart med riktlinjer för Volvoklubbar

Tidsbegränsade avtal, stärkt anställningsskydd och så milda konsekvenser som möjligt för medlemmarna. Det är vad Unionens koncernklubb på Volvo förordar i sina råd till dem som förhandlar om krisavtal.
Linda Svensson Publicerad

Nu har klubbarna sagt sitt om det förslag till stöd och riktlinjer som Unionen Volvos koncernklubb har tagit fram. Resultatet är ett ramverk till stöd för de klubbar som har eller kommer att förhandla om minskade kostnader på Volvoföretagen.

- Vi har ett antal hållpunkter, bland annat att överenskommelser ska gälla alla tjänstemän på företagen, även högsta ledningen, säger Alf Söderlund, klubbordförande på Volvo Lastvagnar i Umeå, och en av dem som har tagit fram riktlinjerna.

Just i Umeå har företagsledningen inte föreslagit något lokalt krisavtal. Men Alf Söderlund tror att det kan vara på gång.

- Det skulle inte förvåna mig. Just nu pågår frivilliga lösningar där man ber anställda att ta ut så mycket som möjligt av sin ledighet, arbetstidsförkortning och i tidbanken.

Unionens koncernklubb skriver i sina rekommendationer att en förutsättning för ett lokalt krisavtal är att det råder tillfällig obalans mellan intäkter och kostnader, och att man vidtar dessa åtgärder för att undvika uppsägningar.

Det rimmar ganska väl med de riktlinjer som Unionen centralt formulerat sedan man i förra veckan medgav att de centrala avtalen tillåter lokala uppgörelser.

Bland annat skriver Unionen att inga avtal får sträcka sig längre än till den sista mars nästa år, eftersom det är då de centrala avtalen på de tre områden som varit uppe till diskussion löper ut. Vidare skriver man att det vilar ett ansvar på klubbarna att sätta sig in i företagets ekonomi, och se till att det faktiskt är fråga om en konjunkturell förändring av efterfrågan. Liksom IF Metall förutsätter Unionen att klubbarna inte går med på mer än 20 procents minskning av lönen med minst motsvarande minskning av arbetstiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.