Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Simlärarassistent

Annika Höglander har flera arbetsuppgifter på Gullringens simhall i Vimmerby. Hon jobbar i kassan och ett litet kafé och ser till att det är snyggt i duschar och omklädningsrum under öppettiderna och efter stängningsdags städar hon hela anläggningen. Tillsammans med simläraren Marita Ählenmark lär hon andraklassarna att simma en dag i veckan under skolåret.
Eva Karlsson Publicerad

I juni efter skolavslutningarna stundar två veckors intensivkurs i den 28,2 gradiga tjugofemmeters bassängen. Då får föräldrarna anmäla sina telningar, från fem år och uppåt, till lektioner om 45 minuter varje dag i nio dagar.

Hinner alla lära sig simma på så kort tid?

- Ja, de flesta, men några behöver öva mer. De får börja med att ligga i vattnet och hålla sig i kanten med raketer på ryggen och träna bentag. Sedan tillkommer armtagen. Flickorna lär sig snabbare att koordinera rörelserna, motoriken är mer utvecklad hos dem. Pojkar har i allmänhet svårare att koncentrera sig. Det som kan vara svårt för alla är att övervinna rädslan för djupt vatten. Även när de kan simma känns det otäckt att passera strecket.

Vad ska man ha för egenskaper för att barnen ska lyssna och lära?

- Man måste ha tålamod, vara lugn, bestämd och pedagogisk. Man ska tycka om och ha erfarenhet av barn. Det är bra om man har barnasinnet kvar, vi leker med dem också.

Är det slut på att stå och huttra med blåa läppar i en iskall sjö?

- Två veckor varje sommar kan barnen lära sig simma utomhus. Marita brukar åka runt till olika badsjöar och då spelar det ingen roll om det regnar eller är kallt i vattnet, det blir undervisning i varje fall.

Vad har du för arbetstider?

- Det varierar. Jag börjar halvåtta, nio eller elva och slutar mitt på dagen eller så sent som halvtio på kvällen. Jag jobbar också en lördag i månaden. På höst och vår när vi har spa blir det fler lördagar.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, det tycker jag. Vi har inte ob-tillägg men mertid, som vi kan ta ut när det passar.

Simmar du ofta?

- Nej, det blir inte det. När man har slutat arbeta vill man gå hem. Fast jag försöker vara med på vattengympan som Marita håller i på tisdagarna. 

Berätta om en bra respektive dålig dag på jobbet.

- Bra dagar är det nästan jämt! Vi skrattar mycket. Jag vet inte vad en dålig dag skulle vara. Under högsäsongen, höst och vinter, kan det bli lite stressigt. Men alla håller sig till reglerna i bassängen och ingen har halkat och slagit sig allvarligt.

Det låter som ett drömjobb.

- Jag hade en dröm om att jobba med händerna. Att måla och sy och att sälja mina egna saker i en pysselaffär. Men det får förbli en dröm. Jag trivs bra här och kommer nog att stanna ett långt tag. Vi är bara fyra anställda och vi har bra gemenskap. Jag är 43 år och de andra 51, 62 och 63 och ibland umgås vi även på fritiden. 

- Jag har också lärt känna många stamkunder och vi skrattar mycket tillsammans.

Vilka är kunderna?

- Stamkunderna kommer en eller ett par gånger i veckan och motionssimmar och bastar. På morgnarna är det många pensionärer som kommer.

- På sommaren är det glest med besökare. Om det regnar kommer tyskar och danskar som har sommarhus i trakten. Simhallen brukar stänga helt några veckor.  

- Vissa onsdagar brukar Kisa invandrarbyrå abonnera bassängen tre timmar åt gången. De har med sig egen simlärare. När kvinnorna badar är inga män tillåtna.

Minns du känslan när du lärde dig simma?

- Jag gick aldrig på någon simkurs. Mina äldre syskon lärde mig i en badsjö. De var rätt pushiga. Jag minns att det var roligt.

Fakta

Som simhallsanställd tjänar Annika Höglander 17 300 kronor i månaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket