Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vi kalasar hemma i kristider

I dåliga tider väljer vi att lägga pengar på sådant som är lättillgängligt och billigt. Det vi värdesätter och mår bra av. Godis, nöjen och dryck? Eller?
Sandra Persson Publicerad

Att vi skulle unna oss att äta mer godis, dricka mer alkohol och spela om pengar oftare i kristider är en sanning med modifikation. På Marabou, numera Kraft Foods Norden, tillverkar man kaffe, choklad och andra hushållsprodukter.  Anders Carne, informationschef:

- Vår försäljning har inte påverkats speciellt mycket av finanskrisen, peppar, peppar. De flesta lågprisvaror konsumeras fortfarande och det är mer sällanköpsvarorna som berörs. Men vi har tittat internationellt och sett att lågprismarknaden slagit hårdare vid kontinenten så på lång sikt kan jag inte svara på om vi blir drabbade. Det märks väl indirekt för oss att företag köper mindre kaffe vid uppsägningar av personal, men i det stora hela går vår försäljning bra.

Tröstäter folk mer nu?

- Nä det tror jag är en myt.

Anders Carne säger att företaget inte har några planer på förändring som det ser ut. Så länge folk äter choklad och dricker kaffe kommer Kraft Foods Norden att leva vidare.

På Svenska spel har man inte heller drabbats speciellt hårt av finanskrisen. Att folk spelar mer i lågkonjunkturer finns det inte några belägg för. Johan Tisell, informationschef på Svenska spel, säger att det är andra saker som avgör hur det går för spelbranschen. Nya förslag om skärpt lagstiftning, omreglering av spelmarknaden och om monopolet försvinner har större betydelse än vad finanskrisen har.

- Vi har en stor kundbas och de köper sina trisslotter och 36-kronorsrader, de flesta spelar måttligt och har råd med det.

Han tror inte att folk spelar mer nu för att de hoppas på att vinna pengar eller för att trösta sig, utan tror det är som med livsmedel och andra billigare produkter som vi alltid köper.

- Företaget märker att vi minskar något på glesbygden där vi har våra ombud på bensinmackar och i livsmedelsbutiker, men spelbranschen är annars ganska konjunkturokänslig och folk spelar för samma summa som tidigare oavsett krisen.

Systembolaget har gått med plus under den första delen av kvartalet och endast minskat en procent i mars månad (jämfört med mars förra året), men inte heller här tror Lennart Agén, informationschef, att det rör sig om något tröstdrickande hos kunderna.

- Det är svårt att säga men jag tror att fler väljer bort restaurangbesöken och köper en flaska vin hos oss och en köttbit i affären och kalasar hemma.

Han berättar också att fler nordbor handlar på det svenska Systembolaget på grund av den svaga kronan.

- Det har aldrig talats så mycket danska på de skånska bolagen som nu, och finnar handlar i Norrbotten sedan deras alkoholskatt förändrades. Systembolagen i Dalarna och Jämtland svämmar över av norrmän.

Att svenskarna håller sig på hemmaplan och handlar alkohol i landet i stället för i Tyskland och Danmark är också en anledning till att inte försäljningen minskat som i andra branscher, enligt Lennart Agén.

Handlar kunderna billigare alternativ?

- Nej det handlas från båda håll, men av de billigare varorna handlas det lite dyrare varianter nu och varor över 100-150 kronor har avmattats.

Men vanliga livsmedel som mjölk smör och ost kan väl inte vara saker folk drar in på?

Tobias Wåhlén, kommunikationschef på Arla, svarar på frågan om de drabbats av krisen:

- Ja verkligen. Utvecklingen på världsmarknaden har påverkat oss. Folk är inte beredda att betala lika mycket för mejeriprodukter och de handlar mindre. Det har gjort att vi har fått ett kännbart tapp i lönsamheten.

Tobias Wåhlén förklarar att de meddelat Arlas ägare, det vill säga mjölkbönderna, att det är tufft och att besparingar kommer att behövas.

- Det här innebär att 250 medarbetare kommer att förlora sina jobb, framförallt tjänstemän. Vi måste göra en besparing på en miljard danska kronor. Så vi är inte förskonade från finanskrisen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.