Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Vad gör en virkesmätare?
- Vi mäter och registrerar skogsprodukter efter ett fastställt regelverk. Träslag, kvalitet, volym och längd bedöms och sorteras i olika klasser. Vi finns över hela Sverige och är opartiska gentemot köpare och säljare.
- De första skogsmaskinerna kom i mitten av sjuttiotalet, före dess hade bönderna mindre manuell avverkning och vi åkte runt i byarna och mätte och värderade virke. Numera åker vi sällan ut. Fast ett tag efter stormen Gudrun 2005 var vi tillbaka till den tid då mätningen skedde längs vägarna.
Hur kom det sig att du blev virkesmätare?
- Jag hade gått ut handelsskolan för att arbeta på kontor eller bank när jag vintern 1970 blev tillfrågad om att börja. Det hade varit en omfattande storm 1969 och vi var väldigt många som nyanställdes då. Jag var ung och jobbet lockade för att det verkade så självständigt. Och man fick lön under internutbildningen. Det värdesatte man.
Är det ett drömjobb?
- Jag har inte funderat i de banorna, men hade jag inte trivts hade jag inte stannat.
Vilka egenskaper ska man ha för att passa?
- Man ska vara noggrann och besjälad av att göra ett korrekt arbete, att det blir rättvist. Man måste också ha lite känsla för skog.
Var det för arbetstider?
- En del jobbar skift, men normalt arbetar jag dagtid. Från måndag till torsdag jobbar jag som virkesmätare och på fredagarna arbetar jag fackligt.
Vilka fackliga frågor är viktigast för en virkesmätare?
- Arbetstiden är den viktigaste frågan. Det kan bli panik i skogen och då måste vi kämpa emot annars skulle vi bli tvingade att jobba natt och dag.
Är du nöjd med lönen?
- Nej, det är jag inte. Skogen hör inte till de branscher som har vettiga löner.
Berätta om en bra dag på jobbet.
- Ja, vad ska man säga? (skrattar gott och länge) En bra dag på jobbet... är väl när allt löper på.
Hur ser en dålig dag ut?
- När man har fått in virke som är dåligt. Vi kan bara tala om vad vi anser om kvaliteten, det är andra som får ta ställning till om det är acceptabelt att ta in.
Är det ett ensamt jobb?
- Ja, i huvudsak. Måste man ha någon att snacka med då passar inte detta. Jag trivs med att vara ensam men det är kanske en vanesak, jag vet inte. När jag är facklig företrädare däremot då får jag snacka.
Vilket träslag är bäst?
- Tall är bäst och ekstock är den dyraste. Sverige domineras av barrskog och vi har ingen tradition av att förädla till exempel björk som man har i Finland. Där har de satsat mycket på att skapa kvalitet i björken så att den kan användas i möbelindustrin.
Är kvaliteten sämre i dag än förr?
- Snabbväxande plantor försämrar kvaliteten. Likaså träd som har blåst omkull, då finns risk för sprickor. På sextiotalet, när man trodde att det skulle bli virkesbrist, planterade man rumänska granplantor som skulle växa snabbare. Men virket hade många skador och passade inte i sågverken. Det fick kokas i bruken i stället och bli massaved. Men vi har en natur som kan skapa bra kvalitet både när det gäller gran och tall och jämfört med Sydeuropa ligger vi bra till.
Kan du koppla av jobbet på fritiden?
- Ibland kan det hända att jag ringer någon på kvällen för att kolla upp något. Men jag har inga grubblerier och jag kan sova gott.
Gillar du att gå i skogen?
- Ja, det kan du tro. Det är mycket jakt. Det är en fröjd att gå i en kvalitetsskog, det är trots allt trevligare att se den när den står upp än när den kommer i upparbetat skick.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
