Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Virkesmätare

Sven-Jörgen Lennartsson vistas gärna i skogen på sin fritid, men lite yrkesskadad är han efter snart fyrtio år i branschen. När han ser ett fint träd tänker han på vilket bra virke det skulle kunna bli.
Eva Karlsson Publicerad
Sven-Jörgen Lennartsson är en av cirka 700 virkesmätare i Sverige.

Vad gör en virkesmätare?

- Vi mäter och registrerar skogsprodukter efter ett fastställt regelverk. Träslag, kvalitet, volym och längd bedöms och sorteras i olika klasser. Vi finns över hela Sverige och är opartiska gentemot köpare och säljare.

- De första skogsmaskinerna kom i mitten av sjuttiotalet, före dess hade bönderna mindre manuell avverkning och vi åkte runt i byarna och mätte och värderade virke. Numera åker vi sällan ut. Fast ett tag efter stormen Gudrun 2005 var vi tillbaka till den tid då mätningen skedde längs vägarna.

Hur kom det sig att du blev virkesmätare?

- Jag hade gått ut handelsskolan för att arbeta på kontor eller bank när jag vintern 1970 blev tillfrågad om att börja. Det hade varit en omfattande storm 1969 och vi var väldigt många som nyanställdes då. Jag var ung och jobbet lockade för att det verkade så självständigt. Och man fick lön under internutbildningen. Det värdesatte man.

Är det ett drömjobb?

- Jag har inte funderat i de banorna, men hade jag inte trivts hade jag inte stannat.

Vilka egenskaper ska man ha för att passa?

- Man ska vara noggrann och besjälad av att göra ett korrekt arbete, att det blir rättvist. Man måste också ha lite känsla för skog.

Var det för arbetstider?

- En del jobbar skift, men normalt arbetar jag dagtid. Från måndag till torsdag jobbar jag som virkesmätare och på fredagarna arbetar jag fackligt.

Vilka fackliga frågor är viktigast för en virkesmätare?

- Arbetstiden är den viktigaste frågan. Det kan bli panik i skogen och då måste vi kämpa emot annars skulle vi bli tvingade att jobba natt och dag.

Är du nöjd med lönen?

- Nej, det är jag inte. Skogen hör inte till de branscher som har vettiga löner.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Ja, vad ska man säga? (skrattar gott och länge) En bra dag på jobbet... är väl när allt löper på.

Hur ser en dålig dag ut?

- När man har fått in virke som är dåligt. Vi kan bara tala om vad vi anser om kvaliteten, det är andra som får ta ställning till om det är acceptabelt att ta in.

Är det ett ensamt jobb?

- Ja, i huvudsak. Måste man ha någon att snacka med då passar inte detta. Jag trivs med att vara ensam men det är kanske en vanesak, jag vet inte. När jag är facklig företrädare däremot då får jag snacka.

Vilket träslag är bäst?

- Tall är bäst och ekstock är den dyraste. Sverige domineras av barrskog och vi har ingen tradition av att förädla till exempel björk som man har i Finland. Där har de satsat mycket på att skapa kvalitet i björken så att den kan användas i möbelindustrin.

Är kvaliteten sämre i dag än förr?

- Snabbväxande plantor försämrar kvaliteten. Likaså träd som har blåst omkull, då finns risk för sprickor. På sextiotalet, när man trodde att det skulle bli virkesbrist, planterade man rumänska granplantor som skulle växa snabbare. Men virket hade många skador och passade inte i sågverken. Det fick kokas i bruken i stället och bli massaved. Men vi har en natur som kan skapa bra kvalitet både när det gäller gran och tall och jämfört med Sydeuropa ligger vi bra till.

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Ibland kan det hända att jag ringer någon på kvällen för att kolla upp något. Men jag har inga grubblerier och jag kan sova gott.

Gillar du att gå i skogen?

- Ja, det kan du tro. Det är mycket jakt. Det är en fröjd att gå i en kvalitetsskog, det är trots allt trevligare att se den när den står upp än när den kommer i upparbetat skick.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket