Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
- Humor och kreativitet kan vara rätt bra också, tillägger Maria "Dixie" Lippe, som lär ut modern linedance genom Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö, Smygehamn, Trelleborg och Lund. Hon har mellan två och fyra nittiominuters pass om dagen, åtta-nio grupper i veckan. Medtag vattenflaska! Det kommer att bli svettigt.
Hur kom det sig att du blev linedanceinstruktör?
- Jag började dansa linedance 1995. En väninna hade fått ett blad i brevlådan om att det fanns en ny dansform på en av nattklubbarna i Malmö. Jag hängde med dit. Jag tyckte om det och åkte runt och fortsatte dansa. 1999 började jag som instruktör. En del dansare börjar instruera, andra börjar med uppvisning eller tävling och sedan är det sådana som jag som gör allting samtidigt.
Varför linedance av alla sorter som finns?
- Modern linedance är alla sorter. Man kan dansa till all slags musik. Det kan vara polka, cha cha, vals, jive eller vad som helst och man kan vara solo eller tre personer eller femtio på dansgolvet.
- Man står på linjer och dansar en och en. Nybörjardanserna brukar ha sexton steg och så upprepar man denna stegserie tills musiken tar slut. När man så har fått kläm på att byta riktningar och upprepa inlärda stegserier kan man börja dansa.
Hur länge är man nybörjare?
- Jag brukar räkna med två terminer men alla människor har olika lång inlärningsperiod. Det finns de som är fullt nöjda med att gå nybörjarkursen fast de är inne på sitt femte eller sjätte år. Vi kallar dem falska nybörjare. De ser inte sin egen utveckling. Skulle jag sätta en som har dansat i tre år i första 1a-lektionen skulle de tycka att det var fruktansvärt enkelt.
Hur gamla är eleverna?
- I en av grupperna är den yngsta åtta år och den äldsta sjuttioett. Det är mest kvinnor. Men det finns några män i varje grupp även om de är i minoritet.
Finns det elever som är helt hopplösa att lära?
- Helt hopplös är bara den som själv anser det. De som kommer till lektionerna och säger jag kan inte det här, de har alldeles rätt. Så det är upp till var och en. Men helt obildbara människor finns inte. Om de själva inte har bestämt sig för att vara det.
Hur är det med skaderisken?
- Man kan få skador av linedance precis som av all sport. Du kan jämföra det med gymnastik. På mina pass är det obligatoriskt att stretcha innan vi slutar. Annars kommer benhinneinflammationen som ett brev på posten.
Hur ser en bra arbetsdag ut?
- Kursstarten är nästan alltid bra för då kommer nya elever med förväntansfullt tindrande ögon och som inte har en aning om vad linedance är. Det är alltid kul. Det finns de som undrar om det inte är tradigt att lära ut nivå 1a år efter år men det är det inte. Det är det roligaste som finns.
Vad kan gå fel?
- Dubbelbokningar av lokalen, då får man ställa in och skälla på den som har bokat. Om jag är förkyld eller om många av eleverna är förkylda blir det inte samma fart och glädje.
Du är tävlingsdansare också, var någonstans går tävlingarna?
- Vi har en favorit som heter Summer Classics som går i Tyskland sista helgen i juli varje år. Vi tar den som en semester och har kanske inte tränat lika mycket som många andra som tävlar hela tiden. Vi brukar hamna en bit ner i resultatlistan. Sedan har vi också lite mindre klubbtävlingar hemma omkring.
Blir det mycket dans på fritiden också?
- Jag försöker faktiskt komma på någon bra hobby. Det har varit lite svårt med linjerna mellan arbete och fritid. Jag har ett gammalt hus och en trädgård där det i och för sig finns en del att göra.
Maria "Dixie" Lippe har Dance Fundamentals I-IV certifikat hos NTA. (National Teachers Association).
- Det finns knappast någon genomsnittlig lön för mitt yrke, eftersom min tjänst är ganska ovanlig. Den vanligaste anställningsformen för cirkelledare är fortfarande tim. Jag tjänar 12 700 kronor på min halvtid, men då har jag en överenskommelse med arbetsgivaren att lönen också ska finansiera omkostnader till exempel stereo, mikrofon, skivor och licenser. Lokalhyror och körersättning står Studieförbundet Vuxenskolan för.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
