- Uttrycket kommer ursprungligen från USA och används när man pratar om mentalt handikappade. Det är ett uttryck för en person som på egen hand kan ringa telefonsamtal eller gå och handla.
Det säger Gillis Herlitz, antropolog, etnolog och flitig föreläsare.
Det är rätt vanligt förekommande att arbetsgivare annonserar efter personal på vilken position det vara månde och av gammal vana skriver att de behöver en person med social kompetens. Det är knappast en person som kan gå och handla själv de söker. Kollegas rundringning visar att det ofta är fråga om samarbetsförmåga och flexibilitet. Så varför skriver man inte det i stället?
- Social kompetens är ett begrepp som har missbrukats. Man använder det exkluderande för att sätta stämplar på andra. Jag har mött arbetslösa som inte vågar söka jobb för att det står i annonsen att man ska ha social kompetens och de vet inte vad det betyder, säger Gillis Herlitz.
Enligt hans definition är social kompetens en mix av bland annat människosyn, ansvarstagande, samarbetsförmåga, förmåga att hantera förändringar och konflikter, att kunna entusiasmera och känna empati. Ett visst mått av civilkurage krävs också för att man ska kunna tala om en socialt kompetent person. Man ska kunna stå upp för sig själv och andra.
- I sin analyserade form innehåller begreppet social kompetens oerhört viktiga egenskaper, säger Gillis Herlitz.
Det behöver alltså inte betyda att man är en säljartyp av klassiskt mått som med statistik och kalkyler kombinerat med en vinnande stil och ett gnistrande leende får dig på fall. I det beteendet saknas äkthet, ett nyckelord när det gäller social kompetens.
En chef som saknar social kompetens kan skada arbetsklimatet. Det handlar ofta om chefer som vill ha överdriven kontroll, inte vill eller vågar lita på andra, inte delegerar och inte lyssnar.
- En del blandar ihop det med att inte bli sedd. Jag avskyr det uttrycket. En chefs uppgift är inte att gå omkring och se alla hela tiden. Han eller hon ska få verksamheten att fungera och se till att arbetsmiljön är bra och att folk trivs. Det finns något oerhört bekvämt i att göra sig själv till offer. En socialt kompetent vet att man äger förmågan att välja.
Gillis Herlitz säger sig ha mött många socialt kompetenta chefer. Men motsatsen förekommer dessvärre också. Inte minst märks det i tider av globalisering, när ägandet och viss mån styrningen av företag flyttar utomlands.
- Det krävs en viss människosyn för att förvandla anställda på kontor till prickar i ett rutmönster. Jag tror att det avlägsna ägandet, som vi ser i allt högre grad, riskerar att få såna effekter, Det finns inte mycket gott att säga om brukspatroner, men de hade åtminstone koll på och kände för de anställda. Det finns drag av distansering ibland hos chefer i dag.
Äkta omtanke är en egenskap som den socialt kompetente besitter. Han eller hon agerar på ett sätt som folk känner förtroende för. Det gäller chefer såväl som anställda.
- En socialt kompetent person är möjlig och givande att samarbeta med. Den personen dömer inte andra som kommer med idéer även om de vid första anblicken kan verka tokiga. En person som förstår skillnaden mellan att göra misstag och att misslyckas. En som vågar stå för sin uppfattning även när det blåser motvind. Den personen är frikostig med beröm, äkta beröm, och har ofta en stabil självbild, säger Gillis Herlitz.
Den som inte känner igen sig i den bilden behöver inte misströsta. Social kompetens är en process där man aldrig blir fullärd, enligt Gillis Herlitz.
- Det finns de som säger "sån är jag, det har jag alltid varit". Jag avskyr det. Det är samma sak när folk talar om sin trassliga barndom. Rätten att skylla ifrån sig på sin barndom upphör någon gång i vuxen ålder.
- Alla är socialt kompetenta. Att alltid jobba med sig själv, att fundera över sina egna åsikter och reaktioner och vara redo att ompröva dem. Det är att vara socialt kompetent.
