Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Undantag från sist in-först ut gav inte fler anställningar

Småföretagens möjlighet att undanta två personer från regeln sist in- först ut har haft liten effekt, visar en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärdering, IFAU. En förklaring kan vara att arbetsgivarna redan har möjligheter att kringgå turordningen.
Niklas Hallstedt Publicerad 4 december 2008, kl 12:26

Regeln sist in-först ut innebär att det är den sist anställde som tvingas lämna företaget först vid nedskärningar. 2001 infördes specialregeln att företag med högst tio anställda fick undanta två personer.

Tanken var att småföretagen skulle få lättare att anställa kompetent personal, utan att de nyanställda automatiskt blir de första som sägs upp vid arbetsbrist. Det borde leda till att fler anställs, samtidigt som fler tvingas lämna företagen.

Men, visar IFAU:s rapport, andelen nyanställningar är densamma som tidigare. Inte heller har arbetsgivarna minskat antalet anställda för att omfattas av undantaget. Bara när det gäller äldre anställda tycks undantagsregeln haft betydelse. Något fler 55-64-åringar än tidigare blev av med sina jobb.

- Effekten av undantagsregeln för andelen äldre som lämnade företagen är förvånansvärt liten. Det huvudsakliga resultatet är att vi inte hittar någon effekt; regeln verkar ha spelat ut sin roll redan innan undantaget, säger Peter Skogman Thoursie, en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.

En möjlig anledning till att undantagsregeln inte fått genomslag, som IFAU lyfter fram, är att arbetsgivarna redan sedan tidigare kunnat kringgå sist in-först ut.

Bland annat går det att göra turordningskretsar så pass snäva att man kan behålla nyckelpersoner med kort anställningstid.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.