Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Fel av Unionen att anlita IT-företag utan kollektivavtal"

Att Unionen använder sig av IT-leverantören Microsoft som länge vägrat teckna kollektivavtal är generande och fel, anser förbundets riksklubb på IBM. I stället borde Unionen utreda om man inte kan utnyttja fri programvara, och det också av demokratiska skäl.
Anita Täpp Publicerad 3 oktober 2008, kl 13:48
Marina Åman, ordförande regionstyrelsen i Stockholm

Kritiken och önskemålet förs fram i ett par motioner till kongressen. Marina Åman, ordförande i riksklubben på IBM, säger:
- I dag använder Unionen till stor del Microsofts licensierade programvaror och har låst in sig i det. Det vi vill är att man ska utreda ett annat alternativ och då undvika en leverantör som saknar kollektivavtal.

I ett yttrande skriver förbundsstyrelsen att Unionen främst ska välja leverantörer där kollektivavtal finns. Men att det kan frångås om en leverantör exempelvis bedöms ha en unik kompetens och speciellt attraktiva produkter. Vad anser du om det?
- Visst kan det finnas tillfällen där det inte finns någon annan leverantör och då talar jag om Unionen generellt. Men om vi själva tror på kollektivavtalet så bör vi leva som vi lär, säger Marina Åman.

Det alternativ till Microsofts programvara som IBM:s riksklubb föreslår är en så kallad fri programvara, som var och en kan ladda ned gratis på Internet. Motionärerna hävdar att den programvaran är likvärdig eller bättre än den Unionen nu har.
- Jo, vi anser det. Och de fria programvarorna är faktiskt förvånansvärt lika Microsofts, säger Marina Åman.

- Men vi anser också att det här är en demokratifråga. På en arbetsplats som saknar kollektivavtal är det svårare för klubben att få använda arbetsgivarens verktyg för sin verksamhet, och då måsta man som klubb ha egna verktyg, där en licensierad programvara blir väldigt dyr för klubben.

Om Unionen börjar använda fri programvara så kan man sedan dela med sig av de verktygen till klubbar och även andra fackföreningar både i Sverige och utomlands. Och det utan att behöva ta hänsyn till restriktiva regler eller höga kostnader, menar IBM:s riksklubb.
- Klubbarna skulle kunna få ett IT-paket och sedan också ändra programmen utifrån sina egna behov, vilket man inte kan göra med en licensierad programvara.

I sitt yttrande framhåller förbundsstyrelsen att man är positiv till en utredning om tänkbara alternativ till leverantörer utan kollektivavtal. Men förbundsstyrelsen är samtidigt negativ till en övergång till fri programvara, med motiven att den inte skulle kunna tillgodose de specifika behov som Unionen har och att det skulle kosta tiotals miljoner kronor att byta ut det system man har i dag.
- Vi vill att man ska utreda det här men får bara till svar att det blir för dyrt, säger Marina Åman.

- Visst måste man väga in vad det kostar att byta. Men det vi vill är att man ska utreda hur mycket det kostar att byta till fri programvara för att se om det är ett alternativ. Sedan kanske man ändå kommer fram till att det är för dyrt.

Att IBM skulle tjäna något på att Unionen byter ut Microsofts programvara mot fri programvara förnekar Marina Åman bestämt.

Unionens IT-chef Allan Zoltan vill inte orda så mycket om förslaget men säger:
- Vi är inte emot en så kallad fri programvara som sådan och tittar alltid på den möjligheten. Men det finns en mängd problem med den programvaran. Ett exempel är att den inte alls är lika testad och säker som standardprodukter, ett annat är att vi i så fall skulle stå utan support om något går fel.

Visst är det jätteviktigt att Unionens leverantörer har kollektivavtal, säger han.
- Men det finns också en smärtgräns vad gäller kostnaderna. Och att byta ut vårt system mot den så kallade fria programvaran skulle innebära oöverskådliga kostnader i dagsläget.

Enligt Thomas Wallberg, regionchef för Unionen Stockholm, pågår nu förhandlingar med Microsoft om tecknandet av ett kollektivavtal. Hur långt man kommit går han inte in på.
- Vi kan säga att vi jobbar med Microsoft om det här på ett positivt sätt, säger han.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.