"Kvinnor i alla länder har likartade problem"

I mitten av maj samlades 300 fackligt aktiva kvinnor från 87 länder till konferens i Rio de Janeiro. Temat "Demanding our space, taking our place" berättar att kvinnor kräver sin rättmätiga plats i männens värld.

Det var FFI:s, fria fackföreningsinternationalens, sjunde världsomfattande kvinnokonferens. SIF:s förhandlingschef Isa Skoog ingick i svenska delegationen på totalt tio personer från TCO och LO.
Vilken funktion fyller konferensen?
– Den är en viktig manifestation. Varje deltagande kvinna bär något med sig hem. Att umgås med så många starka kvinnor, som har kämpat hårt på olika sätt var en stark upplevelse. Vi påmindes om att också vi en gång har kämpat för mänskliga och fackliga rättigheter och att vi nu måste visa solidaritet med dem som inte har kommit lika långt.
Vilka lärdomar fick svenska delegationen?
–  Ibland kan man tycka att våra problem är små jämförda med många andra länders. Trots det stod det klart att kvinnor i alla länder har många likartade problem. Och att tendensen är densamma i hela världen.
Vilken tendens?
– Genomgående är att kvinnor har lägre lön än män för lika och likvärdigt arbete. Deltidsarbete och allt fler visstidsanställda skapar problem överallt.
Hur överbryggade ni språkförbistringen?
–  Vi samlades efter språktillhörighet till det gamla vanliga grupparbetet. Vi från Norden bland engelsktalande. Vissa grupper hade upp till fyrtio deltagare.
Vad lärde ni er om förhållandena i värdlandet Brasilien?
– Det har gått framåt. Att arbeta fackligt är inte förenat med livsfara. Konferensen bevakades av press och tv, bland annat CNN.
Hur var vädret? Är du sambafrälst nu?
–  Vädret var strålande trots att det var vinter, upp till 30 grader varmt. Och ja, vi såg en fantastisk sambauppvisning. Konferensens avslutning, när vi bildade ring hållande varandras händer och sjöng Solidarity for ever (på melodin Glory glory hallelujah) var oförglömlig. Jag är väldigt tacksam för att förbundstyrelsens Lilian Ringsand fick förhinder så att jag fick åka i hennes ställe.

LISBETH NIEMINEN © siftidningen 1999