Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

TCO ger inte upp hoppet om kompetenskonton

Kompetens är färskvara. I dagens arbetsliv är det svårt att klara sig utan påfyllnad av utbildning. Det menar TCO:s ordförande Sture Nordh, som tillsammans med kd-ledaren Göran Hägglund lägger fram förslag till individuella kompetenskonton.
Linda Svensson Publicerad
Sture Nordh, TCO-ordförande

2004 avskaffade den dåvarande regeringen kompetenskontona innan de ens hade hunnit praktiseras. Pengarna som fanns avsatta har bland annat använts till att sänka förmögenhetsskatten.
I samband med avskaffandet hördes protester från flera borgerliga partier, men i synnerhet från Centern. I dag har de tystnat.

- Det finns ett stort intresse från kristdemokraterna och ett visst intresse från folkpartiet, säger Sture Nordh, som tillsammans med Göran Hägglund har en debattartikel i Dagens Nyheter i dag, tisdag.

I debattartikeln föreslår Nordh och Hägglund att man inför skattesubventionerade individuella kompetenssparkonton. Individerna ska själva spara för framtida utbildningsbehov, men artikelförfattarna föreslår också att fack och arbetsgivare genom avtal kan komma överens om avsättningar, liksom att arbetsgivarna ges ekonomiska incitament att bidra ekonomiskt till sina anställdas kompetenskonton.

- Det kan vara skatterabatter, säger Sture Nordh.

Är folk verkligen intresserade av att spara själva om de redan har studieskulder för högskole- eller universitetsstudier?

- Det vi ser är att kompetenskraven ökar. Många upplever att de inte kan byta jobb för att de har otillräcklig utbildning. Med ett öppet vuxenutbildningssystem skulle fler ta chansen. Sedan är det så att ju högre utbildning man har desto högre benägenhet har man att utbilda sig vidare, säger Sture Nordh.

Kompetenskontona skulle till sin form likna individuella pensionssparkonton, säger Sture Nordh. Pengarna är låsta till dess man går en valfri utbildning.

TCO inledde redan 2007 diskussioner med kd om kompetenskonton. Intresset från övriga regeringspartier har hittills varit ganska svalt.

- Det här är en bra början. Framför allt har vi en röst i regeringen. Det är ju så att om Göran Hägglund skriver en debattartikel med Sture Nordh har han gjort ett åtagande vilka frågor han ska driva internt i regeringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.