Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lägstlön trolig huvudfråga i nästa avtalsrörelse

Arbetsgivaren ska inte på egen hand kunna styra över löner, arbetstider och kompetensutveckling. Det är huvudbudskapet från Unionens första avtalsdiskussion.
Niklas Hallstedt Publicerad
sedlar_stor

Två klassiska fackliga områden, löner och arbetstider, hamnade i fokus när Unionens förbundsråd hade en första vägledande diskussion inför avtalsrörelse 2010.

- Det visar att Unionen fortsätter att föra en stringent linje och fortsätter med den strategi som både Sif och HTF haft. Vi vill vara med och påverka hur arbetslivet ska se ut, säger Åsa Erba Stenhammar, som arbetar med planeringen av avtalsrörelsen.

Lönefrågan handlar bland annat både om inflytandet över lönenivåer och fördelning, och att slå vakt om lägstlöner och individgaranti.
- 2007 attackerade arbetsgivarna individgarantin skoningslöst. Den frågan är fortfarande stor, säger Åsa Erba Stenhammar.

Även när det gäller arbetstid är det till stor del en fråga om inflytande.
- Förläggningen är viktig. Arbetsgivaren ska inte ensidigt kunna bestämma över när våra medlemmarna ska arbeta.

Även kompetensutveckling och jämställdhet hamnar högt på listan över områden som förbundsrådet anser att Unionen ska driva.

Förbundsrådet fick också lista de frågor som de tror att arbetsgivarna kommer att försöka driva. Till största delen tror man att det kommer att vara krav på ökad flexibilitet. Bland annat tror man att arbetsgivarna kommer att vilja ha lokal lönebildning utan siffror, inga individgarantier, inga lägstalöner och slopade övertidsgränser.

- Det här är den verklighet vi lever i. Arbetsgivarna blir mer och mer fokuserade, därför måste vi vara förberedda och kunna argumentera, säger Åsa Erba Stenhammar.

Fakta

Sju huvudområden som förbundsrådet tycker att Unionen ska driva inför avtalsrörelsen:

Lön
Arbetstid
Inflytande
Arbetsmiljö
Jämställdhet
Trygghet
Kompetensutveckling

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.