Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Lönekartläggning onödigt byråkratiskt"
Teknikföretagen har i princip inget emot lönekartläggningar eller att de görs varje år. Men bäst sköts arbetet mot osakliga löneskillnader av fack och arbetsgivare lokalt, anser Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe.
I dag presenterade Unionen en rapport som visar att bara runt hälften av företagen gör en lönekartläggning, trots att lagen kräver det.
Rapporten visar också att de oförklarade löneskillnaderna mellan män och kvinnor på nästan 2 000 kronor består. Detta, menar Unionen, är ett tydligt argument mot regeringens förslag att ändra lagen, så att lönekartläggning bara behöver göras vart tredje år i stället för varje och bara på företag med mer än 25 anställda, mot 10 som i dag.
Från arbetsgivarhåll brukar framföras att det är krångligt och tidskrävande att göra lönekartläggningar.
- Vi har haft ett gemensamt arbete med Unionen och IF Metall för att ta fram riktlinjer för hur lönekartläggningar ska gå till. Det fanns en viss entusiasm bland arbetsgivarna för det här. Men trots att man gjorde som vi kommit överens om fick man backning från JämO. Den här byråkratiseringen har gjort att värdet av kartläggningar starkt kan ifrågasättas, säger Anders Weihe på Teknikföretagen.
Han tycker att företagen själva, i samarbete med fackklubbarna, är bäst lämpade att komma till rätta med osakliga löneskillnader.
- Vi tror att parterna på arbetsplatsen väl känner till problemen om de finns. Då är det bättre att gå på problemen direkt. Man behöver inte kartlägga dem.
- Där det finns strukturerade partsförhållanden har man verktyg som räcker. Men jag kan bara uttala mig om vårt avtalsområde, det kan se annorlunda ut på andra, säger Anders Weihe.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
