Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fem myter om ditt arbetsliv

Trodde du också att uppsägningar på grund av arbetsbrist inte kan bero på brist på pengar i företaget? Eller att turordningsregeln gäller när arbetsgivaren säger upp någon på grund av personliga skäl? Det finns många lagar och regler som styr i arbetslivet. Och det finns också många myter. Här slår vi hål på några.
Åsa Frisk Publicerad
kvinna tar en rast vid skrivbordet, med kaffe och en tidning

Myt 1: Du har rätt till löneförhöjning varje år.
Sanning: Finns det inget kollektivavtal på din arbetsplats har arbetsgivaren ingen skyldighet att ge årliga lönehöjningar.

Myt 2: Du har rätt till 5 minuters paus varje timme.
Sanning: En sådan regel finns inte i arbetsrätten. Antalet pauser beror på hur fysiskt eller psykiskt krävande arbetet är. Kollektivavtalen innehåller i regel bestämmelser om rast, paus och måltidsuppehåll.

Myt 3: Du har blivit uppsagd men har inte rätt att söka jobb under uppsägningstiden.
Sanning: Du har rätt till skälig ledighet enligt Lagen om anställningsskydd. Har du blivit kallad till intervju meddelar du din arbetsgivare att du behöver gå från jobbet och ska inte behöva få löneavdrag för den ledigheten.

Myt 4: Chefen kan tvinga dig att jobba övertid hur mycket som helst.
Sanning: Nej, Arbetstidslagen tillåter högst 200 timmars övertid per kalenderår, och maximalt 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Om man vill överskrida det, kan arbetsgivaren söka dispens från Arbetsmiljöverket. I kollektivavtal kan fack och arbetsgivare komma överens om andra begränsningsregler för övertiden.

Myt 5: Har man inget kollektivavtal eller fackklubb på arbetsplatsen har man inte rätt att utse ett skyddsombud.
Sanning: Man kan utse skyddsombud ändå. Villkoret är att man är fler än fem anställda. Skyddsombudet ska anmälas till den fackliga organisationen och arbetsgivaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.