Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Styr datorn med rösten

När smärtan i underarmarna blev så svår att Mikael Gustafsson inte längre kunde jobba med mus och tangentbord blev han riktigt orolig. "Hur ska jag kunna jobba som politisk sakkunnig om jag inte kan använda datorn?"
Åsa Frisk Publicerad

En IT-intresserad arbetskamrat hade hört talas om röststyrning och 2005 fick Mikael Gustafsson VoiceXpress installerat på sin dator. Sen dess pratar han med datorn.

- Det fungerar otroligt bra. Det krävs lite tålamod i början och visst kan det upplevas som lite krångligt att komma igång. Men egentligen är det inte svårare än när man första gången ska lära sig vilket mjukvaruprogram som helst.

VoiceXpress är ett dataprogram som lägger sig som ett skal över övriga officeprogram för att kunna styra dem. Genom ett headset med av- och påknapp pratar man med datorn. För att datorn ska kunna förstå och lära känna din röst krävs att man läser upp exempeltexter för programmet. Man kan också låta programmet analysera texter som man skrivit. På så sätt lär sig programmet ens sätt att uttrycka sig samt nya ord, uttryck och ordvändningar. Då förbättras taligenkänningen hela tiden.

- Man måste göra en grundtalarprofil för att få datorn att känna igen din röst, dialekt och din personliga stil. Du kan också lägga in olika makron så att du kan få datorn att föra in färdiga fraser genom att bara säga ett ord, säger Kalle Wannberg från XnX Data, leverantör av VoiceXpress.

Kalle Wannberg demonstrerar genom att i sitt headset säga "Öppna Word Nu ska jag berätta för tidningen Kollega vad röststyrning är Punkt Ny rad"

Som ett slags trolleri skrivs det på skärmen exakt det som Kalle just sa. Med punkter och allt. Och fort går det!
- Jag kan också formatera text. Om jag till exempel vill kursivera eller feta några ord säger jag bara det, säger Kalle Wannberg.

Han talar med datornFör Mikael Gustafsson betyder röststyrning att han kan fortsätta jobba som trafikpolitisk sekreterare i riksdagen men han säger också att det har underlättat privatlivet.
- I licensen ingår att man får installera programmet på två datorer så jag har även detta på min hemdator, säger Mikael Gustafsson.

Fakta

Att köpa in VoiceXpress kostar 13 900 kronor exklusive moms. Då ingår programmet, headset och två halvdagsutbildningar. Läs mer på www.xnxdata.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010