Den nya EU-konstitutionen, Lissabonfördraget, har ännu inte godkänts av Sverige. Riksdagen kommer att ta ställning i frågan i höst.

Flera andra länder, bland andra Storbritannien och Danmark, har förhandlat fram undantag från fördraget i vissa delar. Enligt Unionenklubben vid IT-företaget Argentum i Skellefteå borde Sverige göra samma sak när det gäller strejkrätten.
- Vi är rädda för att fördraget är ett första steg att spräcka kollektivavtalsmöjligheten i Sverige. Det är uppenbart ett problem för facket men jag tror inte alla har riktigt fattat det, säger Jan-Erik Engman.

Arbetsutskottet vid Unionen i Västerbotten ställde sig bakom klubbens krav om att förbundet bör driva frågan, men Unionens förbundsstyrelse tyckte annorlunda. I sitt svar konstaterar Förbundsstyrelsen att man är positiv till det nya fördraget och ser fördelar gentemot de äldre fördragen samt att man inte anser det som någon framkomlig väg att begära svenska undantag.
- Det är beklagligt att de inte ser möjligheten att reda upp situationen. Jag är rädd för att förbundsstyrelsen ser vårt krav som ett utslag för EU-kritiska sympatier och därför inte vill befatta sig med frågan, men det här handlar om att inte blunda för ett problem, säger Jan-Erik Engman.

- Vårt uttalande är inget ställningstagande till resten av Lissabonfördraget, varken för eller emot, utan ett sätt att lösa ett fackligt problem.

Klubben vid Argentum har även skickat sitt krav på att tydliga svenska undantag på strejkrättens område införs i Lissabonfördraget till samtliga riksdagsledamöter.
- Inför folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 sa Ja-sidan klart och tydligt att vi inte skulle påverkas när det gäller facklig aktivitet och kollektivavtal. Undan för undan har det visat att det inte stämmer och då måste vi kunna kräva undantag, precis som alla andra länder. Detta är ett gyllene tillfälle, säger Jan-Erik Engman.