Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kollektivavtal blir krav när SAS hyr in flygplan

Framöver måste pilotfacket tillfrågas när SAS vill hyra in plan och piloter. På så vis kan facket säga nej till bolag som saknar kollektivavtal. Men det är tveksamt om kabinpersonalen kommer att få samma möjligheter.
Niklas Hallstedt Publicerad 4 april 2008, kl 13:00
SAS-plan och jordglob i glas

Den stora stötestenen för att få till ett nytt avtal har varit vilka regler som ska gälla vid inhyrningar. Svensk pilotförening har hela tiden hävdat att SAS inte har rätt att hyra in plan och piloter utan att först förhandla, något som man nu även fått företaget att acceptera. Enligt Ulf Nilsson, ordförande för Svensk Pilotförenings SAS-sektion, är det här standard i branschen.
- Vi har fått bekräftat att inhyrningsavtalet ska skötas som vi sagt hela tiden. Man kan inte ta in i ett annat bolag utan att vi är med på noterna.

Ett exempel där fack och företag har varit oense har varit flygningarna mellan Arlanda och London City, där SAS har använt sig av inhyrda plan med inhyrda piloter under flera års tid.
- Man måste skilja på akutinhyrningar och om man hyr in på längre tid. Då tycker vi att det bör vara SAS-personal på planen.

Den nya överenskommelsen ger även facket möjlighet att säga nej till att bolag som saknar kollektivavtal hyrs in.
- Vi har haft starka åsikter om att de ska vara godkända av myndigheterna och ha kollektivavtal, säger Ulf Nilsson.

Även kabinklubben brottas med inhyrningsproblemet.
- Vår uppfattning är att SAS varumärke bygger på att det är SAS besättning både fram och bak i planet, säger Pia Kastebring, kabinklubbens ordförande.

Kabinpersonalen har inget inhyrningsavtal motsvarande piloternas. Enligt Pia Kastebring är det svårt att säga på vilket sätt piloternas nya avtal kommer att påverka kabinpersonalens möjligheter. Den mbl-förhandling som kabinklubben har om inhyrningen är för tillfället bordlagd.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.