Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hur långt kommer man på en frukost?

Vi har testat åtta morgonmål: på en höll vi oss mätta och koncentrerade i fem timmar, en annan gjorde oss griniga efter tre. Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman förklarar varför.
Åsa Frisk, Eva Karlsson Publicerad

Att stoppa i sig något ordentligt på morgonen förbättrar oddsen att äta bra resten av dagen och stå pall för sötsuget som annars kan komma.

- Det man äter påverkar nästa måltid och kallas för second meal effect, säger diplomerade kostrådgivaren Anneli Nysted Westman.

För att slippa blodsockerfall och snabbt bli okoncentrerad och trött och inte så sällan även grinig och sugen på sött bör frukosten innehålla långsamma kolhydrater, som gröt, müsli eller grovt bröd. Det behövs också proteiner som ägg eller yoghurt och gärna frukt och grönsaker.

- För friska personer är det inte farligt att äta ägg, kroppen producerar själv större mängder kolesterol än vi får i oss genom kosten.

Många har svårt att få i sig så mycket direkt på morgonen.

 - Då kan man dela upp sin frukost i två delar. Själv äter jag en tallrik med fil, müsli och fruktsallad direkt på morgonen. Ett par timmar senare blir det en grov smörgås med skinka och någon grönsak, säger Anneli Nysted Westman.

Brödet ska helst vara osötat. Står sockret längst ned på innehållsförteckningen så har den lilla mängden antagligen försvunnit under jäsningen.

- Undvik socker även i form som honung, sirap och malt.

Bakar man själv går det nästan alltid bra att byta ut minst hälften av vetemjölet mot grövre mjöl (graham, fullkornsdinkel, rågmjöl).

Andra bra ingredienser att lägga till är vetegroddar, linfrö, nötter eller baljväxter (kokta och mixade bönor).

I regel är det svårt att få i sig bra fetter på morgonen. Men i stället för smör och margarin kan man ta mosad avokado eller kesella med salt, peppar och kallpressad rapsolja.

- Att strö lite nötter eller solrosfrön över gröten eller yoghurten är också bra. Det är nyttigt fett.

(Siftidningen nr 4-2006)

Fakta

Snabba kolhydrader får blodsockret att stiga snabbt och sedan faller det, pang, och man är sugen igen. Finns i till exempel socker, vitt bröd, marmelad och frukostflingor av typen Start.

Långsamma kolhydrader håller ordning på blodsocker och humör. Finns i till exempel osötad müsli och grovt bröd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.