Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hur långt kommer man på en frukost?

Vi har testat åtta morgonmål: på en höll vi oss mätta och koncentrerade i fem timmar, en annan gjorde oss griniga efter tre. Kostrådgivaren Anneli Nysted Westman förklarar varför.
Åsa Frisk, Eva Karlsson Publicerad

Att stoppa i sig något ordentligt på morgonen förbättrar oddsen att äta bra resten av dagen och stå pall för sötsuget som annars kan komma.

- Det man äter påverkar nästa måltid och kallas för second meal effect, säger diplomerade kostrådgivaren Anneli Nysted Westman.

För att slippa blodsockerfall och snabbt bli okoncentrerad och trött och inte så sällan även grinig och sugen på sött bör frukosten innehålla långsamma kolhydrater, som gröt, müsli eller grovt bröd. Det behövs också proteiner som ägg eller yoghurt och gärna frukt och grönsaker.

- För friska personer är det inte farligt att äta ägg, kroppen producerar själv större mängder kolesterol än vi får i oss genom kosten.

Många har svårt att få i sig så mycket direkt på morgonen.

 - Då kan man dela upp sin frukost i två delar. Själv äter jag en tallrik med fil, müsli och fruktsallad direkt på morgonen. Ett par timmar senare blir det en grov smörgås med skinka och någon grönsak, säger Anneli Nysted Westman.

Brödet ska helst vara osötat. Står sockret längst ned på innehållsförteckningen så har den lilla mängden antagligen försvunnit under jäsningen.

- Undvik socker även i form som honung, sirap och malt.

Bakar man själv går det nästan alltid bra att byta ut minst hälften av vetemjölet mot grövre mjöl (graham, fullkornsdinkel, rågmjöl).

Andra bra ingredienser att lägga till är vetegroddar, linfrö, nötter eller baljväxter (kokta och mixade bönor).

I regel är det svårt att få i sig bra fetter på morgonen. Men i stället för smör och margarin kan man ta mosad avokado eller kesella med salt, peppar och kallpressad rapsolja.

- Att strö lite nötter eller solrosfrön över gröten eller yoghurten är också bra. Det är nyttigt fett.

(Siftidningen nr 4-2006)

Fakta

Snabba kolhydrader får blodsockret att stiga snabbt och sedan faller det, pang, och man är sugen igen. Finns i till exempel socker, vitt bröd, marmelad och frukostflingor av typen Start.

Långsamma kolhydrader håller ordning på blodsocker och humör. Finns i till exempel osötad müsli och grovt bröd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket