Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda kräver SAS på miljonbelopp

190 kabinanställda på SAS anser att arbetsgivaren brutit ett pensionsavtal och lurat dem på pengar.
Anita Täpp Publicerad
Pelle Gustafsson är en 190 kabinanställda som stämmer SAS

Sedan facket beslutat att inte driva frågan till Arbetsdomstolen har kabinpersonalen nu stämt flygbolaget inför Tingsrätten och kräver att få tillbaka pengarna, vilket rör sig om ett mångmiljonbelopp.

1974 träffade HTF och SAS ett kollektivavtal enligt vilket kabinpersonalen fick rätt att gå i pension vid 55, med nästan lika bra ersättning som om de gått vid 60.

För att finansiera uppgörelsen fick personalen reducera sin lön med 2,5 procent innan den avtalsenliga lönehöjningen.

Men i ett nytt kollektivavtal som träffades 2004 ändrades en formulering så att rättigheten att gå i tidigare pension ersattes med en möjlighet. Vilket i praktiken innebär att det blivit omöjligt, hävdar kabinpersonalen.

- Alla som velat gå vid 55 sedan 2004 har fått tvärnobben, säger Pelle Gustafsson, vice ordförande i kabinklubben på SAS, och en av dem som står bakom stämningen. I rättsprocessen deltar han dock som anställd, inte i egenskap av förtroendevald.

När de kabinanställda upptäckte vad som hänt vände de sig till HTF för att få hjälp. Efter resultatlösa förhandlingar med SAS undersökte förbundet möjligheten att driva saken till Arbetsdomstolen, AD, men avstod sedan jurister på HTF och LO-TCO Rättsskydd bedömt att det var lönlöst.

190 av de cirka 1 000 berörda kabinanställda beslöt då att gå vidare genom att själva stämma SAS i Tingsrätten.

Deras advokat, Michael Wilensky, anser att ett tidigare rättsfall i AD visar att en intjänad rättighet är okränkbar.

- Det här handlar om intjänade pensionsförmåner och en intjänad rättighet som parterna inte kan förfoga över utan att de berörda individerna gett tillstånd till det. Och de här 190 kabinanställda har inte gett ett sådant tillstånd. Och då ska kompensation utgå för det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.