Här, på Iris Intermedia, alldeles intill Skogskyrkogården i Stockholm, produceras den talade delen av Lön&jobb. Den som har svårt att läsa, till exempel på grund av synskada, dyslexi eller afasi, får tidningen hem i brevlådan i form av en CD-skiva.
På Iris Intermedia görs en hel del andra saker också, som syntolkade filmer, digitala böcker som passar dyslektiker, diverse informationsmaterial i talad form, talböcker och många tidningar, alltifrån Svenska Dagbladet till Bubbel, en talad serietidning som bara går till synskadade barn, med mera.
Här är rösten huvudsaken, och det är inte alltid så lätt att hitta bra inläsare till varje projekt. Lön&jobb klarar många, men Gamla testamentet på gammelhebreiska, såsom en färsk beställning efterfrågar, är det värre med. Inläsarna är frilansare, ofta skådespelare, eller andra som lärt sig använda rösten på rätt sätt.
- Inläsaren måste kunna ämnet rätt bra för att kunna läsa. Det gäller att vara med i texten, vara koncentrerad och fokuserad och läsa neutralt, säger Pere Schröder med en behagligt mörk röst som man förstår har använts till många inläsningar.
Pere har varit anställd länge, och från att mestadels ha varit röstarbetare, så är hans främsta uppgift idag att se till att produktionen av taltidningar fungerar, till exempel genom att redigera manus och annat som behöver göras innan inläsaren sätter sig i studion.
Bäst blir det om inläsaren själv tycker att texten är rolig och intressant att läsa, men hur många tycker det om Skatteverkets "Dags att deklarera"?
Just den texten kan avlyssnas på Skatteverkets hemsida. I framtiden är det troligt att även tidningar på sina webbsidor kommer att länka till den talade versionen. Idag är det inte så vanligt. Lön&jobb kommer till exempel bara ut i en Daisyversion, det vill säga en cd-skiva som man lätt kan bläddra fram och tillbaka i mellan olika artiklar.
Men från Lön&jobbs redaktion är det en bra bit till läsarens brevlåda. Det första urvalet görs av Elisabeth Löfgren på redaktionen. Hon tar de färdiga tidningssidorna så fort tidningen är färdig för tryck och gör en första bedömning om vad som ska med och inte. Korsordet är ju svårt att ha med i taltidningen. Den stora bilden på sidan två likaså. Prylplocket, som mest består av bilder, är det också svårt att ta med. Men det mesta kommer med, för det mesta kan förklaras i tal - även diagram och faktarutor.
På Iris Intermedia finns redigerare som skriver manus för hur tidningen ska läsas in. Det tar längre tid för inläsaren att jobba sig igenom tidningen än de 2,5 timmarna som blir det slutliga resultatet, och som sedan bränns på cd-skivor. Uppemot den dubbla tiden kan det ta. Hur resultatet blir beror delvis på inläsaren.
- Vi beskriver inte bilder, den tiden betalar inte tidningarna för. Men vissa bilder kan man inte låta bli att beskriva, de kan vara så stämningsfulla, så värdefulla för reportaget. Ofta beskriver vi till exempel omslaget, berättar Pere Schröder.
Bilder måste han däremot beskriva när han syntolkar film. Det är en relativt ny produkt, och på Iris Intermedia gör man en handfull svenska filmer per år tillgängliga för synskadade. På dvd-filmer lägger man på ett spår där man beskriver sådant som inte framgår av dialogen.
- Just nu håller vi på med Förortsungar och Underbara älskade, berättar Malin Grände som jobbar med information och marknadsföring på Iris Intermedia.
Vid syntolkning gäller det att ha ett manus sekund för sekund, så att inläsaren vet exakt vad han hinner beskriva mellan replikerna i filmen.
- Och så ska det bli rätt också. I en film beskrev en inläsare hur en gul Fiat åkte nerför de italienska bergen. Men det var ingen Fiat - det var en Toyota, berättar Malin Grände, och undrar vad Toyota skulle tycka om det.
En av Iris Intermedias stora kunder är statliga Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, som beställer talböcker till synskadade, dyslektiker och andra som har problem med att läsa. De böckerna är inte samma sak som ljudböcker, som blivit ett allt populärare sätt att "läsa" böcker på.
- Ljudböcker är kommersiella produkter och de har kända inläsare, till exempel skådespelare eller bokens författare. Talböcker ska vara neutralt inlästa och bara tillgängliga för läshandikappade. Då skyddas de inte av upphovsrättslagen, berättar Malin Grände.
Nu ger inte Iris Intermedia ut några kommersiella ljudböcker själva, men det var här det började en gång för längesen. Den första talboken kom 1955, och i och med Hasse Alfredsons inläsning av sin egen "Lagens långa näsa" var utvecklingen för den kommersiella ljudboken igång. I julas utsågs ljudboken till årets julklapp, och så länge bilköer och tågträngsel fortsätter lär ljudboken få nya kunder. Men Iris Intermedia gjorde sig av med den kommersiella delen redan i början av 90-talet. Månne något de ångrar nu?
I framtiden kan det bli en än tydligare uppdelning mellan inlästa talböcker och kommersiella ljudböcker, tror Malin Grände. Datoriserad talsyntes, det vill säga en konstgjord röst som kan läsa högt från text i datorn, har blivit allt bättre, och i och med det kan den komma att ta över en del av inläsarnas jobb. Men en dator är inget vidare på skönlitteratur, om den någonsin blir det. Erik, som talsyntesen i Malin Grändes dator heter, kan nog läsa broschyrtexter och protokoll, men skön litteratur och rara dikter - nja...