Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ta hjälp av facket för att få rätt lön

Att nyanställda gör upp om för låga löner är ett problem i många företag.
Niklas Hallstedt Publicerad

Jag erbjöds jobbet och när arbetsgivaren föreslog en lön på 20 000 kronor i månaden funderade jag inte särskilt länge. Tidigare hade jag tjänat 18 200.

När det så småningom var dags för den årliga löneöversynen insåg jag att 20 000 inte var någon drömlön. Kollegorna med samma arbetsuppgifter hade 5 000-6 000 mer.

Jag var blåst och hade gärna struntat i alltsammans, särskilt som arbetsgivaren slog ut med händerna och förklarade att det var överspelat.

Men mina arbetskamrater ville annorlunda. Det slutade med att de avstod en stor del av sin löneökning både det och det följande året för att höja min lön.

Det här utspelade sig för några år sedan och på liknande sätt går det fortfarande till på många företag. Men det är inte något stort problem överallt.

Per-Olof Berg, ombudsman i Sundsvall, påpekar att det stora problemet är att vissa företag i telekombranschen konsekvent använder lägstlönerna som lön åt nyanställda, vilket inte är avsikten med avtalet. Däremot är det inte lika vanligt att företag ger låga ingångslöner till högre utbildade.

- Det törs man inte, inte där man ställer högre krav på kompetens.

Tjänstemännens löner ska sättas individuellt och differentierat. Det gör att fackets möjlighet att kontrollera vad arbetsgivarna erbjuder är begränsade.

Att ingångslönen är rätt har stor betydelse. Får nyanställda bra betalt kan det driva upp de andras löner, och vice versa: får de dåligt betalt kan det hämma löneutvecklingen för övriga. Visserligen finns exempel på hur det uppstått missämja när nyanställda fått bättre betalt än andra som varit på företaget längre tid, men på sikt tjänar sannolikt de flesta på det.

Det förekommer att klubbar får kolla att ingångslönen är okej innan anställningen är klar, men det tillhör inte vanligheterna. På vissa företag finns också mallar som anger vilket lönespann nyutexaminerade ska hamna i beroende på utbildning, och på andra har man vägt in tidigare yrkeserfarenheter för att bestämma ingångslön.

Oftast är fackets enda möjlighet att påverka lönen om den blivande medarbetaren själv hör av sig och vill ha reda på löneläget inför en anställningsintervju. Klubben på företaget kan enkelt berätta ungefär på vilken nivå lönen bör ligga för en nyanställd. Finns ingen klubb är det knepigare. Då kan ombudsmän titta på lönestatistiken för branschen, med hänsyn tagen till befattning och ålder.

- Det finns de som inte tar kontakt och rådgör med oss innan de tar jobbet. Först när det gått något år märker de att de ligger mycket lägre än andra. Med procentuella lönepåslag kommer de aldrig att komma i kapp, säger Birgitta Nyström, ombudsman i Dalarna, som varnar för att lita alltför mycket på arbetsgivaren om denne lockar med lönehöjningar senare under anställningen.

- Han kanske säger att han ska se över din lön efter ett halvår. När det gått ett halvår och du undrar vad som hänt kan han säga att han har sett över lönen, men att det inte ska vara något mer för dig. Gå inte i den fällan. Se till att vara överens om hur mycket lönen ska höjas i så fall.

(Siftidningen nr 1-2007)

Fakta

Att tänka på när du ska diskutera lönen:

- Ofta finns ingen anledning att ange löneanspråk redan när du söker jobbet. Be att få återkomma.

- Säg inte ja direkt om arbetsgivaren ger dig ett bud. Se till att få betänketid.

- Finns det klubb på företaget bör du kontakta den. I annat fall pratar du med avdelningen. Ombudsmännen kan ge råd om lönen utifrån bransch och ålder.

- En möjlighet är att ringa upp den som haft jobbet tidigare.

- Prata med andra med liknande arbetsuppgifter. Tänk på att bransch och ort kan ha betydelse för lönen.

- Ta reda på om du kommer att vara med i företagets nästa löneöversyn. I annat fall finns anledning att begära högre ingångslön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Sverige kommer inte lyckas omförhandla direktivet”

Att Sverige skjuter på direktivet om lönetransparens kan ge miljonböter. Dessutom försvåras framtida samarbeten inom EU, enligt Jaan Paju, docent i europarätt.
– Juridiskt är det här en solklar överträdelse, säger han.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 13:01
Bild som symboliserar skillnader i lön och debatten om lönetransparens i EU.
Regeringen vill skjuta upp lönetransparensdirektivet och omförhandla reglerna – men enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt, är det juridiskt sett en överträdelse som kan leda till böter. Foto: Colourbox.

Artikeln i korthet:

  • Sverige bryter mot EU-rätten genom att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet.
  • Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor: om Sverige inte inför direktivet i tid kan EU‑kommissionen väcka ett överträdelseärende, vilket kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet.
  • Den största kostnaden är politisk. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar och minskar landets inflytande inom arbetsrätten.
  • Regeringen har svängt i frågan. Trots tidigare löften om snabb effekt och hanterlig administration vill man nu skjuta upp införandet och driva en omförhandling, med hänvisning till stark kritik från näringsliv och andra aktörer.

Att Sverige skulle lyckas omförhandla direktivet är osannolikt, enligt Jaan Paju, professor i straffrätt och docent i europarätt vid Stockholms universitet.

Jaan Paju
Natalie Oliwsson/Stockholms universitet

  Det tror jag inte, givet att 24 av 27 medlemsstater röstade för direktivet. Det är väldigt märkligt att man fem över tolv, två år efter att direktivet lotsats i hamn, kommer dragandes med att man nu har haft samråd med arbetsmarknadens parter. 

– Det här är en tydlig obstruktion från svensk sida, säger han.

Sverige säger att man har med sig andra länder i kravet på omförhandling. Stämmer det?

– Sverige blev nedröstat 2023 tillsammans med Ungern och Bulgarien. Även om Sverige nu skulle lyckas få med sig några andra länder spelar det ingen roll eftersom direktivet redan är bestämt. Vidare måste man få med sig ett stort antal länder, inte bara några enstaka för att det skulle bli aktuellt med att riva upp direktivet. Så verkar det inte vara.

Sverige kan tvingas att betala böter

Om ett EU-land inte inför ett beslutat direktiv kan kommissionen ta landet till EU-domstolen. Den risken är stor, enligt Jaan Paju.

– Sverige kan såklart be om en omförhandling, men med tanke på kommissionens arbetsbörda är det en process som kan dra ut på tiden i fem, sex år. 

– Givet att de andra EU-länderna snart inför direktivet kommer kommissionen knappast att prioritera att ta ett omtag med direktivet. Under tiden kommer Sverige inte ha införlivat direktivet och därmed finns en risk att kommissionen kommer att driva ett överträdelseärende mot Sverige, säger han.

Senast det hände var 2023. Då fick Sverige betala 100 miljoner kronor i böter för att inte ha infört vapendirektivet i tid.

Hur stor är risken att Sverige kommer att tvingas betala böter?

– Stor. Men den största kostnaden är politisk. Sverige kommer att få svårare i framtida förhandlingar med EU på arbetsrättens område. Det blir svårare att få övriga länder att lita på Sverige och det blir svårare för Sverige att påverka kommande direktiv.

Ministern backade efter kritik

Turerna kring lönetransparensdirektivet (se ruta) har varit många. I januari presenterade regeringen sitt förslag på hur direktivet skulle införas i Sverige. I en intervju med Kollega sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) att hon var övertygad om att de nya reglerna skulle leda till mer jämställda löner. 

I intervjun tydde inget på att ministern var tveksam till regeringens förslag. Tvärtom. På frågan ”När tror du att förslaget får effekt?” blev svaret:

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Tanken var att den nya lagen skulle börja gälla den 1 juli. Men efter kraftig kritik från arbetsgivarhåll om att tidsplanen var för snäv bestämde sig regeringen för att vänta med införandet. Nytt datum blev då 1 januari 2027.

Men den 26 mars, bara några dagar innan riksdagen skulle rösta om propositionen, ändrade sig regeringen igen. 

Enligt det nya beskedet vill Sverige nu förhandla om direktivet för att förenkla reglerna. Först därefter kan det bli aktuellt att införa det: ”Regeringen bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är allt för administrativt betungande och därför riskerar att minska jämställdhetsvinsterna”, lät beskedet.

Ministern: ”Reglerna är inte för krångliga” – ändrade sig senare

När Kollega intervjuade Nina Larsson i januari ställde vi frågan om ökad regelbörda. Då höll hon inte med kritikerna om att den administrativa bördan blir för tung.

– Inte alls. Förslaget bygger på det arbete som redan sker på arbetsplatserna. Vi har haft lönekartläggningar sedan 1994, sa hon.

EU-länder är tvungna att införa de direktiv som beslutats av unionen. Lönetransparensdirektivet ska vara infört senast den 7 juni i år.

Regeringen: ”Direktivet är mer betungande än väntat”

Kollega har upprepade gånger bett om en intervju med jämställdhetsminister Nina Larsson. Hennes pressekreterare svarar att det är svårt att hitta en tid eftersom det är påsktider. Ministern lämnar en skriftlig kommentar:

”Under implementeringsarbetet har det (…) blivit tydligt att problemen är större än väntat. Kritiken från både näringsliv och andra aktörer har varit omfattande, och flera delar av regelverket riskerar att skapa en oproportionerligt stor administrativ börda.

Regeringen har försökt begränsa dessa effekter inom ramen för det nationella genomförandet, men det står nu klart att det underliggande direktivet i sig är för betungande. Därför kommer vi nu att arbeta för att skjuta upp ikraftträdandet och samtidigt driva på för en riktad omförhandling på EU-nivå i regelförenklande syfte.”

Det här är lönetransparensdirektivet

  • Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män.
  • Direktivet ska vara infört i alla EU-länder senast den 7 juni i år.
  • Regeringen har utrett hur direktivet ska genomföras i Sverige och presenterat en lagrådsremiss.
  • Enligt den ska arbetsgivare ange lönespann i jobbannonser. Större företag ska göra en årlig lönerapport. Om löneskillnaden är större än fem procent ska skillnaden åtgärdas eller motiveras. Anställda får rätt att begära ut företagets snittlön för personer med liknande tjänst. Det blir förbjudet för arbetsgivare att fråga arbetssökande hur mycket de tjänade på sitt förra jobb.
  • Just nu är det oklart när direktivet införs i Sverige.