Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ta hjälp av facket för att få rätt lön

Att nyanställda gör upp om för låga löner är ett problem i många företag.
Niklas Hallstedt Publicerad

Jag erbjöds jobbet och när arbetsgivaren föreslog en lön på 20 000 kronor i månaden funderade jag inte särskilt länge. Tidigare hade jag tjänat 18 200.

När det så småningom var dags för den årliga löneöversynen insåg jag att 20 000 inte var någon drömlön. Kollegorna med samma arbetsuppgifter hade 5 000-6 000 mer.

Jag var blåst och hade gärna struntat i alltsammans, särskilt som arbetsgivaren slog ut med händerna och förklarade att det var överspelat.

Men mina arbetskamrater ville annorlunda. Det slutade med att de avstod en stor del av sin löneökning både det och det följande året för att höja min lön.

Det här utspelade sig för några år sedan och på liknande sätt går det fortfarande till på många företag. Men det är inte något stort problem överallt.

Per-Olof Berg, ombudsman i Sundsvall, påpekar att det stora problemet är att vissa företag i telekombranschen konsekvent använder lägstlönerna som lön åt nyanställda, vilket inte är avsikten med avtalet. Däremot är det inte lika vanligt att företag ger låga ingångslöner till högre utbildade.

- Det törs man inte, inte där man ställer högre krav på kompetens.

Tjänstemännens löner ska sättas individuellt och differentierat. Det gör att fackets möjlighet att kontrollera vad arbetsgivarna erbjuder är begränsade.

Att ingångslönen är rätt har stor betydelse. Får nyanställda bra betalt kan det driva upp de andras löner, och vice versa: får de dåligt betalt kan det hämma löneutvecklingen för övriga. Visserligen finns exempel på hur det uppstått missämja när nyanställda fått bättre betalt än andra som varit på företaget längre tid, men på sikt tjänar sannolikt de flesta på det.

Det förekommer att klubbar får kolla att ingångslönen är okej innan anställningen är klar, men det tillhör inte vanligheterna. På vissa företag finns också mallar som anger vilket lönespann nyutexaminerade ska hamna i beroende på utbildning, och på andra har man vägt in tidigare yrkeserfarenheter för att bestämma ingångslön.

Oftast är fackets enda möjlighet att påverka lönen om den blivande medarbetaren själv hör av sig och vill ha reda på löneläget inför en anställningsintervju. Klubben på företaget kan enkelt berätta ungefär på vilken nivå lönen bör ligga för en nyanställd. Finns ingen klubb är det knepigare. Då kan ombudsmän titta på lönestatistiken för branschen, med hänsyn tagen till befattning och ålder.

- Det finns de som inte tar kontakt och rådgör med oss innan de tar jobbet. Först när det gått något år märker de att de ligger mycket lägre än andra. Med procentuella lönepåslag kommer de aldrig att komma i kapp, säger Birgitta Nyström, ombudsman i Dalarna, som varnar för att lita alltför mycket på arbetsgivaren om denne lockar med lönehöjningar senare under anställningen.

- Han kanske säger att han ska se över din lön efter ett halvår. När det gått ett halvår och du undrar vad som hänt kan han säga att han har sett över lönen, men att det inte ska vara något mer för dig. Gå inte i den fällan. Se till att vara överens om hur mycket lönen ska höjas i så fall.

(Siftidningen nr 1-2007)

Fakta

Att tänka på när du ska diskutera lönen:

- Ofta finns ingen anledning att ange löneanspråk redan när du söker jobbet. Be att få återkomma.

- Säg inte ja direkt om arbetsgivaren ger dig ett bud. Se till att få betänketid.

- Finns det klubb på företaget bör du kontakta den. I annat fall pratar du med avdelningen. Ombudsmännen kan ge råd om lönen utifrån bransch och ålder.

- En möjlighet är att ringa upp den som haft jobbet tidigare.

- Prata med andra med liknande arbetsuppgifter. Tänk på att bransch och ort kan ha betydelse för lönen.

- Ta reda på om du kommer att vara med i företagets nästa löneöversyn. I annat fall finns anledning att begära högre ingångslön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet