kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Kompetensutveckling: svenska företag satsar fel

Publicerad

Kompetensutveckling:
Svenska företag satsar fel

Vidareutbildning av personalen ger höga produktivitetsökningar. Men de svenska företagen lägger ofta pengarna på fel utbildningar. Det menar Maria Hedqvist, som under sin tid som teknisk attaché i Washington DC studerat kompetensutvecklingen i USA.

Räknat per anställd läggs det visserligen inte lika mycket pengar på personalutbildning i USA som i Sverige. Men den utbildning man satsar på ger resultat. Skillnaderna ligger framför allt i motivationen hos de anställda, men också i vad som händer efter utbildningen.
- I Sverige ges inte personalen den utbildning som de efterfrågar. Utbildning används istället som en belöning. I USA är det vanligt att de anställda motiverar vad de ska ha utbildningarna till. Och de företag som verkligen är på alerten har studie- och yrkesvägledare som ser till att utbildningarna följs upp.
Att utbildning är en bra investering har Maria Hedqvist svart på vitt på. Enligt en studie från University of Pennsylvania blev produktivitetsökningarna större om företagen la pengarna på utbildning i stället för på kapitalinvesteringar eller på att öka arbetstiden.
Inom flera branscher i USA satsar företagen därför stort på utbildning. Allra mest satsas det inom den högteknologiska industrin där 87 procent av de anställda utbildas. Ett exempel är Motorola som kräver att alla anställda fortbildar sig minst 40 timmar om året.
Men även inom statliga myndigheter tror man på utbildning. Det amerikanska patent- och registreringsverket har exempelvis startat ett eget företagsuniversitet. De anställda studerar utanför sin arbetstid, och företaget står för övriga kostnader. Det här har, enligt Maria Hedqvist, lett till att antalet patentansökningar som behandlas har fördubblats.
Företagsuniversiteten blir allt fler i USA, enligt Maria Hedqvist.
- De växer som svampar ur jorden. Man jobbar på mycket bred front. Rätt utbildning kommer ut till rätt personal vid rätt tidpunkt.
Att Sverige har en hel del att lära är hon övertygad om.
- Här ska alla ha samma kurser. Det tar död på sig självt. Istället skulle den som vill lära sig om något speciellt få chansen. Man ska vara motiverad och på hugget.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även