Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya chefer i Unionen utsedda

Tre av fyra chefer som Sifs och HTF:s styrelser utsåg i dag kommer från Sif.<br />- Det var en helt enig rekryteringsgrupp som lade fram det här förslaget, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
Publicerad
Ny kanslichef blir Nils-Åke Carlsson, i dag Sifs chefsekonom och chef för enheten för strategisk utveckling. Sifs nuvarande förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt får fortsatt förtroende också i Unionen, liksom HTF:s förbundssekreterare Leif Nicklagård.
Siftidningens chefredaktör Björn Öijer kommer att leda den nya tidningen Kollega.
Vad gör dig lämpad för uppgiften?
- Det känns trist att behöva dra fram en så lång erfarenhet som 20 år på Siftidningen, men jag gör väl det. Det har inte varit en lätt resa hela tiden, men sedan 2000, när vi gjorde om tidningen har vi haft ett väldigt bra arbetsklimat. Vi har inte haft några relationsproblem över huvud taget. De klimatundersökningar som gjorts har visat att vi faktiskt får bättre och bättre relationer. Och ledarskapet har fått så bra betyg det kan få, anser jag, om folk svarar ärligt.
- Jag känner mig bra rustad. Det blir ingen enkel match att bygga det nya laget, men det ska bli spännande och roligt.
Vilket blir ditt första stora beslut?
- Att välja tryckeri. Det har jag beslutat om redan i dag.
Vilka utmaningar ser du?
- Lagbygget. Vi är två olika redaktioner med två olika kulturer. Det är förenat med svårigheter. Men den teambuilding vi har haft visar att det här kommer att kunna gå jättebra. Det ska bli skönt att försöka skapa trygghet i den här omställningen, hitta rätt plats och rätt uppgift för alla, och göra en tidning som vi och läsarna blir nöjda med.
A-kassornas styrelser har dessutom utsett Sifs a-kasseföreståndare Inger Lindström till föreståndare för den sammanslagna kassan.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält