Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stora brister i företagens arbetsmiljöarbete

Det är illa ställt med arbetsmiljöarbetet på många arbetsplatser, och betydligt sämre på HTF:s medlemsföretag än på Sifföretagen, visar en gemensam undersökning från de båda förbunden.<br />
Publicerad
Arbetsgivarna är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Fortfarande är det dock långt ifrån alla som gör det. Visserligen är det bara 9 procent av arbetsmiljöombuden i undersökningen som svarar nej på frågan om det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats. Bland de övriga ombuden finns det många som inte anser att företaget gör det fullt ut. Drygt hälften, 54 procent, svarar odelat ja på frågan.
Skillnaderna mellan Sif och HTF är stora. 58 procent av Sifs men bara 42 procent av HTF:s arbetsmiljöombud anser att deras företag bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
En förklaring kan vara att HTF:s medlemmar oftare finns på mindre arbetsplatser, där det är mindre vanligt med ett arbetsmiljöarbete som sköts enligt regelboken.
Även när det gäller möjligheterna att själva styra över arbetstidens förläggning är skillnaderna stora mellan de båda förbundens medlemmar. 48 procent av Sifs arbetsmiljöombud svarar att alla på arbetsplatsen själva kan påverka när de ska arbeta. Bara 30 procent av HTF:s ombud svarar detsamma. Skillnaden kan bero på att fler av HTF:s medlemmar arbetar schemalagt eller har oregelbunden arbetstid, konstateras det i undersökningen.
När arbetsmiljöombuden fick bedöma sin arbetsplats gav de den fysiska arbetsmiljön högre betyg än den psykosociala. 69 procent gav den fysiska arbetsmiljön positivt betyg, men bara 51 procent gjorde samma bedömning av den psykosociala.
I en separat del av undersökningen har man också vänt sig till vanliga Sifmedlemmar. 85 procent av dem uppger att de arbetar minst 4 timmar om dagen framför en dator. 54 procent säger sig ha upplevt belastningsbesvär det senaste året som de tror beror på arbetsmiljön. 6 procent av dem som haft besvär har varit sjukskrivna för besvären. Men bara 5 procent av dem som blev sjukskrivna anmälde misstänkt arbetsskada till Försäkringskassan.
- Skrämmande, konstaterade Sifs Karin Karlström när hon presenterade undersökningen.
Arbetsmiljöbarometern 2007, har besvarats av 2 400 skydds- och arbetsmiljöombud från Sif och HTF. Drygt 1 800 Sifmedlemmar har besvarat särskilda frågor i en separat del.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.