Mindre än hälften av Sifs medlemmar fick förra året möjlighet att ta del av planerad kompetensutveckling. Samtidigt är kunskap och utveckling den största tryggheten i arbetslivet. Nu ska Sif sätta fokus på frågan.
Publicerad
Sif vill öka medvetenheten om vikten av kompetensutveckling. Ett första steg är en rapport från enheten för Strategisk Utveckling. Genom den ska förtroendevalda kunna vässa sina argument i förhandlingar med arbetsgivare. Bland annat. I rapporten listas vanliga orsaker till att kompetensutveckling hamnar långt ned på dagordningen i företagen. Bland annat att för stort fokus läggs på kortsiktiga ekonomiska vinster, kompetensutveckling ses ofta inte som en naturlig del i verksamheten och att utbildningsinsatser ofta saknar koppling till mål i verksamheten. Inte sällan är det även de anställdas bristande motivation som är boven. - Absolut, det är inte bara det att arbetsgivarna säger nej på grund av brist på tid eller resurser. Det kan lika gärna vara de anställda som inte prioriterar sin egen utveckling, säger Ulrika Hektor som skrivit rapporten. I konsultföretag är det dock vanligare att man ser kompetensutveckling som en del av den ordinarie verksamheten. Hela affärsidén bygger på att kunna mer än kunden. Skulle konsulterna inte utvecklas skulle de få svårt att sälja sina tjänster. - Vi måste missionera ut det här till våra medlemmar. Det finns alldeles för många exempel på folk som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist för att de inte fått eller tagit tillfälle att kompetensutveckla sig, säger Ulrika Hektor. Rapporten Kompetensutveckling - Investering i företagets viktigaste resurs finns att beställa på mail: postmottagaresu@sif.se, eller att ladda ner på www.sif.se.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.