Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Återgång till jobb i fokus för sjukskrivning

- Efter alla år av överdosering av sjukskrivning är det dags att ändra inställning till fenomenet. Helst borde vi hitta ett annat ord, något som inte signalerar passivitet.
Publicerad
Det sa Försäkringskassans Siwert Gårdestig på företaget Metodicums andra rehabdag i Stockholm. Han framhöll hur avgörande kontakten med arbetslivet är för den sjukskrivne individen. Likaså hans/hennes eget ansvar och engagemang för sin situation.
- Frågan som man måste ställa sig är hur sjukskrivningen påverkar ens hälsa. Arbetsförmågan ska tas med i resonemanget från första början.
Berörd vårdpersonal ska få bättre kunskap om försäkringsmedicin. Tiden är ute för gamla käpphästar som rehabiliteringsutredningar och rehabiliteringsplaner. Det är luddiga och svårtolkade begrepp. I stället ska det bli återkommande avstämningsmöten med alla berörda. Fokus ska vara på återgången till jobbet snarast möjligt, det gamla eller ett annat.
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm talade om läkarens roll i sjukskrivningsprocessen. Det har funnits läkare som har sett sjukskrivandet som ett arbetsmiljöproblem - "ska vi behöva hålla på med det?"
Också hon betonade att försäkringsmedicin är ett eftersatt ämne. Det är fullt möjligt att en blivande läkare under hela sin långa utbildning inte ens har hört ordet.
- Nu ska inte bara alla läkare utan också övriga professioner i sjukvården få utbildning. Försäkringsläkare i hela landet måste få gemensamma krav och en gemensam kunskapsbas. Det är redan på gång. Ett mål är att vi ska göra rätt från början utan att det blir fyrkantigt. Det ska finnas plats för individuella bedömningar.
Läkarförbundet har slagits för obligatorisk företagshälsovård i tio år. Det är inte vad som utlovas i regeringens höstbudget men väl en miljardsatsning.
- När det gäller mediciner har vi Fass. Det borde finnas något slags motsvarighet när det gäller sjukskrivning. Riktlinjer för hur lång den bör vara för olika åkommor, sa Eva Nilsson Bågenholm.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält