Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif skeptiskt till nya sjukskrivningsregler

Sifs miljöombudsman Börje Sjöholm anser att regeringen borde skynda långsamt med att förkorta reglerna för hur länge man kan vara sjukskriven. <br />
Publicerad
- Varför inte först invänta resultatet av rehabiliteringsgarantin, säger han.
I sin höstbudget förväntas regeringen satsa 3,4 miljarder på att införa rehabiliteringsgaranti från den 1 juli. I det ingår utbyggnad av företagshälsovården. Reglerna för långtidssjukskrivning förändras. Efter ett år återstår sjuk- eller aktivitetsersättning, alternativt arbetslöshet.
Om en person efter tre månaders sjukskrivning inte vill eller kan återgå i sin ordinarie tjänst blir han/hon skyldig att försöka hitta ett annat jobb. Efter ett års sammanhängande sjukskrivning riskerar man att sorteras bort från arbetsmarknaden och bli det som förr kallades sjuk- eller förtidspensionerad. Därmed sällar sig Sverige till flertalet andra europeiska länders regler.
Att rehabilitering av långtidssjukskrivna på många håll knappt existerar har ofta framförts i debatten. Liksom att nedskärningarna i företagshälsovården på 90-talet var en förklaring till att sjukskrivningstalet ökade med varje år.
Det var SVT:s Rapport som i söndags hade "spräckt" den kommande höstbudgeten. Börje Sjöholm igen:
- Det är glädjande att regeringen har insett att det krävs ordentliga statliga investeringar på det här området. Företagens ansvar måste kompletteras med en statlig del med syftet att långsiktigt minska långa sjukskrivningar.
- Men det är beklagligt att man fortsätter att försämra reglerna för dem som har drabbats av ohälsa. De föreslagna tidsgränserna är inte baserade på forskning om nödvändig tid för rehabilitering utan på godtycke. Sjukskrivna behöver uppmuntran, inte försämringar.

LISBETH NIEMINEN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält