Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Ny arbetstidskonflikt på IBM

Återigen vill företaget jämna ut arbetstidsförkortningen i det centrala kollektivavtalet genom att ta bort tidigare överenskomna lediga timmar.
Publicerad
Redan 2001, när Sif tecknade avtal med Sveriges verkstadsindustrier som innebar en arbetstidsförkortning, beslutade IBM Sverige att säga upp ett lokalt avtal som gav de anställda 39 timmars arbetsvecka plus ett antal extra dagars ledighet, så kallade IBM-dagar. Man ansåg att det inte var rimligt att beräkna arbetstidsförkortningen på en redan kortad arbetsvecka, och höjde därför arbetstiden till 40 timmar i veckan. Sif valde då att stämma IBM i Arbetsdomstolen. Innan frågan avgjordes enades man om en kompromiss som innebar att företaget visserligen höjde den ordinarie arbetstiden till 40 timmar i veckan, men att de anställda kompenserades med tio timmars ledighet per kvartal, enligt ett nytt lokalt avtal. Sedan Sif och Teknikföretagen har enats om ytterligare arbetstidsförkortning i centrala avtalet vill nu IBM inte förlänga överenskommelsen.
- Det är i princip historien som upprepar sig, säger Marina Åman, Sifklubbens ordförande på IBM.
Från facket sida menar man att det aldrig kan ha varit intentionerna med avtalet om arbetstidsförkortning, att man först skulle förlänga arbetstiden.
- Arbetsgivarna verkar använda IBM eller Ericsson som slagträ när de vill testa gränserna. De anställda på IBM är långtifrån nöjda kan jag säga. Vi skickade ut en förfrågan om vad de ansåg, och på några timmar fick vi över 600 svar.
- Vi upplever inte att vi har fått lika mycket som alla andra. Det är så oerhört tråkigt att man inte respekterar intentionerna med avtalet, säger Marina Åman.
När det begav sig 2001 menade Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt att arbetsgivarnas agerande var under all kritik.
- Om arbetsgivaren ensidigt kan förlänga arbetstiden är avtalen bara ett slag i luften. Det är ju fullständigt absurt. Har arbetsgivaren på 30-talsmanér rätt att styra helt över arbetstiden måste vi hitta ett sätt att genom avtal stoppa det, sade han då.
Så har uppenbarligen inte skett.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.