Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsstil laddad fråga för arbetsgivare

Företag börjar mer och mer intressera sig för livsstilsfrågor. Hur de anställda lever sina liv utanför arbetet kan påverka hur effektiva de är på jobbet eller hur stor sjukfrånvaro de har.
Publicerad
Hälsa och friskvård ligger i tiden, även på jobbet. De flesta arbetsgivare erbjuder sin personal någon form av friskvård. Pengar som är väl investerade eftersom medarbetare i god form är friskare och presterar bättre på arbetet. Men alla vill inte delta i företagens hälso- och friskvård. Har arbetsgivaren rätt att lägga sig i den enskildes livsstil om den inte stämmer överens med företagets friskvårdsprofil? Är det rent av ett ansvar att försöka få den anställde att sluta röka eller banta?
Nyligen diskuterades dessa frågor på ett seminarium anordnat av kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och projektet Friska Framgångsrika Företag, 3F. Panelen som bestod av företrädare för företag, fack och friskvård var eniga om att frågan behöver lyftas fram.
Martin Linder, Sifordförande på Volvo, menade att det självklart är positivt ur ett personalperspektiv att arbetsgivaren bryr sig om friskvård. Men frågor som handlar om hur den anställde väljer att leva sitt liv efter arbetstid bör däremot stå utanför arbetsgivarens ansvarsområde.
- Går det att ha en kollektiv syn på vad livsstil är? Det håller på att växa fram en norm om den perfekta livsstilen ur en arbetsgivarsynpunkt. Vi måste istället utgå från individen och värna mångfalden och olikheterna på arbetsplatsen, sade Martin Linder.
TCO-juristen Samuel Engblom tog upp anställningsintervjun som ett exempel på en situation där den anställdes integritet ofta överskrids. Där kan det numera förekomma att arbetsgivaren begär att den arbetssökande ska visa upp utdrag ur brottsregistret och försäkringskassans register för att få en bild av den ansökandes livsstil och sjukfrånvaro.
Seminariet diskuterade också globaliseringen av arbetsmarknaden. Nya företagskulturer till exempel hos callcenters har andra sätt att se på övervakning och kontroll av anställda. Gunn Johansson, projektledare för 3F, efterlyste ett regelverk kring frågan som kan göra det lättare att se var gränserna för personlig integritet går.

SARA LILJEBLAD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.