Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket kan få ersättning av Ams för egen arbetsförmedling

Ams har för första gången beslutat anlita privata aktörer som ska få betalt utifrån hur bra de klarar att hjälpa arbetslösa att få jobb. De fackliga organisationerna är en tänkbar aktör.<br />
Anita Täpp Publicerad

Det nya arbetssättet ska ske på försök, från den 15 juli och drygt sex månader framåt, i Skåne, Östergötland och Västernorrlands län.

Målgruppen är minst 1 000 slumpvis utvalda långtidsarbetslösa ungdomar och personer med utländsk bakgrund liksom funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga.

Den som väljs ut kan tacka ja eller nej till erbjudandet.

Den som tackar ja men inte får ett arbete inom avtalad tid kan sedan fortsätta att få hjälp av den vanliga arbetsförmedlingen.

Tanken är att de privata aktörerna som ska fungera som arbetsförmedlare får betalt efter prestation.

Huvudprincipen är att sedan Ams betalat en startpeng får arbetsförmedlarna endast jobbarvode om den arbetslöse får ett jobb.

Om denne sedan har kvar sitt arbete efter tre månader betalas en slutsumma ut.
Ams håller nu på med upphandlingen och ska ta in anbud från olika intressenter.

Enligt Lil Ljunggren Lönnberg, direktör på Ams, kan exempelvis rekryterings- och bemanningsföretag, utbildnings- eller omställningsföretag som i dag bedriver någon typ av arbetsförmedling, komma ifråga.

- Men det kan också vara stiftelser eller organisationer, exempelvis en folkbildningsorganisation som i dag är inne och jobbar i utkanten med olika projektmedel. Och en facklig organisation är inte heller omöjligt, säger hon.

De fyra akademikerförbunden Civilekonomerna, Jusek, Sveriges Ingenjörer och Naturvetareförbundet planerar att starta egna jobbförmedlingar i samarbete med SalusAnsvar och Manpower i maj.

Inom Sif finns i nuläget inga planer på att starta en egen arbetsförmedling.

- Frågan var ganska nyligen uppe vid en idédiskussion i förbundsstyrelsen och man sa då att man inte utesluter möjligheten men att det inte är aktuellt just nu, säger Sifs förbundssekreterare Sixten Frixon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.