Avtalet ska ge ett lönelyft med 10,2 procent, fördelat på 3,7, 3,5 respektive 3,0 procent, på tre år.
Varje anställd är garanterad en lägsta löneökning med 446, 367 och 294 kronor i månaden respektive år.
Avtalet innebär också att lägstlönen höjs till 15 000 kronor per månad från den 1 april i år, för den som varit anställd minst ett år. Nivån räknas sedan upp till 15.525 respektive 15 990 kronor de kommande åren.
För den som inte varit anställd minst ett år men som fyllt 18 gäller 14 105 i år, 14 595 nästa år och 15 035 kronor 2009.
Eftersom IT-avtalet är ett så kallat processavtal kan lönerna bli högre eller lägre än de nu avtalade, om de lokala parterna är överens om det.
Om de inte är eniga kan central förhandling begäras av någon av parterna.
Om de då ändå inte kommer överens slår den så kallade stupstocken till, varpå lönen ökar med de nu avtalade 10,2 procenten.
Samma princip gäller för den avtalade lägsta löneökningen per individ.
Enligt avtalet kan medarbetare också "nollas", det vill säga helt bli utan en löneförhöjning, om arbetsgivaren kan övertyga det lokala facket om det.
Men då under förutsättning att medarbetaren får veta vad som krävs för en positiv löneutveckling och en åtgärdsplan innehållande kompetensutveckling eller liknande görs.
I övrigt följer IT-avtalet i stort det träffade Teknikavtalet.
Av särskild vikt för de anställda inom IT-branschen är att arbetstidsavtalet innebär att de lokala parterna kan träffa en överenskommelse om en ersättning när dygnsvilan bryts.
- Vi har också fått till en liten öppning som är principiellt viktig för oss, och som arbetsgivarna tidigare inte alls velat diskutera. Om de lokala parterna nu vill så kan de träffa en överenskommelse om att arbetstidens ska reduceras för den som har så kallade skiftliknande arbetsförhållanden, säger Åsa Erba Stenhammar, avtalsansvarig för IT- och telekom på Sifs förhandlingsenhet.
Speciellt för IT-avtalet är att man fått in att den som varit föräldraledig kan få kompetensutveckling vid behov.
En särskild knäckfråga inom branschen har varit hur man ska få till mer ordning och reda i löneavtalet eftersom det tidigare varit många tolkningstvister.
Medan facket hävdat att fördelningen av den årliga lönehöjningen ska ske per förhandlad enhet har arbetsgivare hävdat att den ska räknas företagsvis vid oenighet.
Enligt det nya avtalet ska en lönerevision endast omfatta företaget i sin helhet om det tidigare funnits en sådan praxis, medan den annars endast ska omfatta en enhet.
- Vi har också fått till tydligare skrivningar om hur löneprocessen ska gå till, säger Åsa Erba Stenhammar
Hur vanligt är det att parterna inte kommer överens så att stupstocken faller ut?
- Det vet jag inte. Men jag tror inte det blir så vanligt nu, när företagen går bättre, säger Åsa Erba Stenhammar.
ANITA TÄPP
Varje anställd är garanterad en lägsta löneökning med 446, 367 och 294 kronor i månaden respektive år.
Avtalet innebär också att lägstlönen höjs till 15 000 kronor per månad från den 1 april i år, för den som varit anställd minst ett år. Nivån räknas sedan upp till 15.525 respektive 15 990 kronor de kommande åren.
För den som inte varit anställd minst ett år men som fyllt 18 gäller 14 105 i år, 14 595 nästa år och 15 035 kronor 2009.
Eftersom IT-avtalet är ett så kallat processavtal kan lönerna bli högre eller lägre än de nu avtalade, om de lokala parterna är överens om det.
Om de inte är eniga kan central förhandling begäras av någon av parterna.
Om de då ändå inte kommer överens slår den så kallade stupstocken till, varpå lönen ökar med de nu avtalade 10,2 procenten.
Samma princip gäller för den avtalade lägsta löneökningen per individ.
Enligt avtalet kan medarbetare också "nollas", det vill säga helt bli utan en löneförhöjning, om arbetsgivaren kan övertyga det lokala facket om det.
Men då under förutsättning att medarbetaren får veta vad som krävs för en positiv löneutveckling och en åtgärdsplan innehållande kompetensutveckling eller liknande görs.
I övrigt följer IT-avtalet i stort det träffade Teknikavtalet.
Av särskild vikt för de anställda inom IT-branschen är att arbetstidsavtalet innebär att de lokala parterna kan träffa en överenskommelse om en ersättning när dygnsvilan bryts.
- Vi har också fått till en liten öppning som är principiellt viktig för oss, och som arbetsgivarna tidigare inte alls velat diskutera. Om de lokala parterna nu vill så kan de träffa en överenskommelse om att arbetstidens ska reduceras för den som har så kallade skiftliknande arbetsförhållanden, säger Åsa Erba Stenhammar, avtalsansvarig för IT- och telekom på Sifs förhandlingsenhet.
Speciellt för IT-avtalet är att man fått in att den som varit föräldraledig kan få kompetensutveckling vid behov.
En särskild knäckfråga inom branschen har varit hur man ska få till mer ordning och reda i löneavtalet eftersom det tidigare varit många tolkningstvister.
Medan facket hävdat att fördelningen av den årliga lönehöjningen ska ske per förhandlad enhet har arbetsgivare hävdat att den ska räknas företagsvis vid oenighet.
Enligt det nya avtalet ska en lönerevision endast omfatta företaget i sin helhet om det tidigare funnits en sådan praxis, medan den annars endast ska omfatta en enhet.
- Vi har också fått till tydligare skrivningar om hur löneprocessen ska gå till, säger Åsa Erba Stenhammar
Hur vanligt är det att parterna inte kommer överens så att stupstocken faller ut?
- Det vet jag inte. Men jag tror inte det blir så vanligt nu, när företagen går bättre, säger Åsa Erba Stenhammar.
ANITA TÄPP
