Enligt en studie av Eurofound är Sverige det EU-land där arbetstempot är allra högst. <br />- Platta organisationer med få chefer gör att många blir sina egna slavdrivare, säger Sifs Börje Sjöholm.
Publicerad
85 procent av de tillfrågade svenskarna anser att de arbetar i ett väldigt högt arbetstempo. Genomsnittet i EU-länderna ligger betydligt lägre, omkring 60 procent. 72 procent av svenskarna uppger att de ofta har en snäv deadline. Sifs arbetsmiljöhandläggare Börje Sjöholm är inte förvånad. - Sverige har haft höga siffror länge. Det var samma sak även för 10 år sedan. Det stämmer också väl med de enkäter vi gjort. Stress och andra arbetsmiljöproblem är det som de flesta upplever som de stora problemen, säger han. Det höga arbetstempot tror Börje Sjöholm beror på att arbetslivet i Sverige tidigt datoriserades och att många assistenter och sekreterare då försvann. - Vi har också plattat ut organisationerna och få chefer gör att det blir ett ökat tryck på de anställda. Det är avigsidan av den relativt stora frihet som många har. Man blir sin egen slavdrivare, säger han. Ett annat problem är att det är svårt att veta när man är färdig med en arbetsuppgift. - Många tjänstemän vet inte om man har gjort ett tillräckligt bra jobb. Då gör man kanske lite extra för att vara på den säkra sida, säger Börje Sjöholm.
JESSICA DALMAN
Fotnot: Eurofound är ett EU-organ som inrättades 1975, med syfte att förbättra levnads- och arbetsvillkoren i Europa. Fonden har sitt säte i Dublin.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.