Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sifordförande tycker Forsmarksdebatten är uppblåst

En storm i vattenglas. Det anser Sifs företrädare på Vattenfall om kritiken mot säkerheten på Forsmark.<br />
Publicerad
I en intern rapport kritiseras bristen på säkerhetstänkande på kärnkraftverket hårt. Det talas bland annat om "en längre tids degradering av företagets säkerhetskultur" och "flera oacceptabla kvalitetsbrister". Lars Carlsson, Sifs koncernfacksordförande på ägaren Vattenfall, säger att det mesta av det som kritiseras i rapporten redan är åtgärdat.
- Sedan förra sommarens tillbud har man gjort mycket. Det pågår ett arbete för att komma till rätta med det som man upplevt som bekymmer.
I rapporten talas det om att "fokus alltmer inriktats mot ökad produktion". Lars Carlsson håller med om att det kanske rullat på alltför snabbt.
- Ja, det har gått väldigt bra för Forsmark. Risken finns att man blir fartblind, nu har man fått en väckarklocka, säger Lars Carlsson.
Tidsbrist är en av orsakerna till det försämrade säkerhetstänkandet, enligt rapporten. Det här har Sif länge påtalat för företaget, uppger Lars Carlsson.
- Det som är slimmat är revisionsperioderna. Man kan göra väldigt korta stopp för underhåll, man vill att reaktorerna alltid ska vara tillgängliga för att producera. Där är det lite för mycket uppjagat.
Enligt Lars Carlsson innehåller dock rapporten inget nytt i sak.
- Personalen blir frustrerade av att media blåser upp det här. Nu jobbar man framåt i stället.
Även fackförbundet Seko anser att det största problemet på Forsmark är bristen på tid.
Enligt Sekomagasinet anser Ingemar Eriksson, ordförande för Seko-klubben på kärnkraftverket, att möjligheterna att kontrollera hur arbetet utförs har blivit sämre och kraven på att komma igång snabbt efter ett stopp har höjts.
I ett pressmeddelande säger Sekos förbundsordförande Janne Rudén att han inte är förvånad över säkerhetsdebatten.
- Vi har under lång tid varnat för att kostnadsjakten riskerar att äventyra säkerheten på kärnkraftverken, säger Janne Rudén.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält