Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniafack till attack mot MAN-avtal

I samband med att tyska lastbilstillverkaren MAN lade ett bud på Scania i somras tecknade företagets ledning och facket vid MAN:s fabrik i München ett avtal som garanterar personalen anställning till 2012.<br />De svenska facken protesterar i dag kraftfullt mot avtalet.
Publicerad
- Det är ju förödande för oss. När det blir rationaliseringar vid ett samgående kommer de att ske i Sverige, säger Håkan Thurfjell, Sifklubbens ordförande i Södertälje.
Det är fortfarande oklart om, och i så fall när, ett samgående kommer att bli av. Volkswagen som är största ägare i både MAN och Scania har gett det tyska företaget till i slutet av nästa vecka på sig att hitta en fredlig lösning. Vad som händer därefter, om man inte lyckas, vet inte de anställda. Samtidigt köper Wallenbergsfären på sig mer aktier för att kunna påverka i större utsträckning.
Det var bara för ett par dagar sedan som MAN:s avtal med sina anställda blev känt för svenskarna.
- De tecknade avtalet i juli. Jag fattar inte att MAN:s vd Håkan Samuelsson kunde göra det när han visste vad som var på gång, säger Håkan Thurfjell.
Avtalet trädde i kraft den 1 oktober i år och garanterar 7 000 anställda arbete fram till 2012.
De svenska facken är mycket oroliga för vad som kan hända om samgåendet blir av.
- Det finns en rad synergier att ta vara på, vilket innebär rationaliseringar. I och med avtalet kommer besparingarna att ske i Scania, säger Håkan Thurfjell.
I ett uttalande som de svenska facken skickar ut till svenska och tyska medier i dag skriver de att det verkar som om MAN behöver Scania för att lösa sina problem. Mot bakgrund av avtalet motsätter sig facken i Scania ett samgående.
Håkan Thurfjell befarar dessutom att MAN kommer att plocka godbitar ur Scania för att stärka den egna positionen på marknaden för de lite dyrare lastbilarna.
Det är ingen hemlighet att både Scanias ledning och aktieägare är emot affären, åtminstone som det ser ut i dag.
- Ett samgående bör ske efter principen om best practice, det vill säga på rättvisa och industriella grunder. Vi gör sex lastbilar per person och år. De gör fyra, vad ska vi med dem till?, säger Håkan Thurfjell.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.