Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hernöverken läggs ned

Publicerad

Hernöverken läggs ned

100 personer sägs upp när Kalmar Industries lägger ned trucktillverkaren Hernöverken i Härnösand.

För en månad sedan fick de anställda på Hernöverken besked om att deras arbetsplats ska läggas ned. Detta trots en ökande orderingång och en vinstökning på 710 procent. Kalmar Industries hade en fabrik för mycket och någon skulle bort.
- Vi har fått en avvecklingsplan som inte håller. Kalmar Industries har ingen klar strategi för nedläggningen, säger Kjell Wiklander, ledamot i SIF:s klubbstyrelse.
Planen har till exempel inte löst frågan om reservdelstillverkningen.
Arbetsgivaren erbjuder ett prestationsbaserat avgångsvederlag där de fackliga representanterna har getts i uppgift att utforma en modell för hur fördelningen av pengarna ska gå till. Tolv personer erbjuds avtalspension, 100 sägs upp.
- De visar ingen social hänsyn. Det enda de har erbjudit är 100 000 kronor till en socialfond, för att de uppsagda ska kunna träffas en gång om året i fem år, och 100 000 till en studiefond. Det räcker inte ens till litteraturen om alla ska studera. Det blir samhället som får står för kostnaderna, säger Wiklander.
För att få det prestationsbaserade avgångsvederlaget på totalt 3,9 miljoner, i genomsnitt 39 000 per person, ska de uppsagda klara ett uppsatt mål på 76 truckar till juni. 32 personer kommer att ha slutat innan dess. Misslyckas de fryser pengarna inne.
- Vi har, till och från med viss hjälp av en ombudsman, fått klara oss själva vid förhandlingarna. Man tycker att utifrån alla nedläggningar som varit borde SIF kunna ha en strategi. Vi har inte fått någon handledning så vi vet inte vad som är möjligt. Vi är verkligen lekmän när det gäller sådant här, vi är förtroendevalda som gör det här på vår fritid.
De 24 tjänstemännen på Hernöverken har en genomsnittlig anställningstid på 30 år, den längsta anställningstiden för en SIF-ansluten är 48 år. På metallsidan är genomsnittsanställningen 16 år.
- Det finns inga jobb att gå över till i den här kommunen. Man får inrikta sig på ett liv med stöd och åtgärder, säger Kjell Wiklander.
På måndag fortsätter förhandlingarna.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.