Kemiingenjören Stanislav Nikolov invandrade till Sverige från Bulgarien 2001, hitlockad av sin arbetsgivare Nobel Dyno. Han blev Sif-medlem ganska omedelbart. Idag har han flera förtroendeuppdrag i klubben. Han sitter med i programkommitten, han är förhandlare i PTK-gruppen och han är Sif-klubbens rekryteringansvarige.
- Jag tycker om att vara engagerad. De behövde inte övertala mig. Jag var fackligt aktiv även i Bulgarien, säger Stanislav Nikolov.
Bakom sig har Stanislav Nikolov sex års ingenjörsstudier vid universitetet i S:t Petersburg. Det gör honom ganska typisk för den medlemsgrupp som växer snabbast inom Sif. Han är invandrare, han är bättre utbildad än sina svenska kollegor och han har gjort facklig karriär efter relativt kort tid i Sverige.
Åren 2002-2004 ökade antalet Sifmedlemmar med utländsk bakgrund. De svarar nu för tio procent medlemskåren. Detta trots att inga särskilda rekryteringssatsningar genomförts bland dem.
Det framkommer av statistik som SCB tagit fram för Sif, inom ramen för projektet Lika värda - ett bra arbetsliv.
Där framkommer också att Sifmedlemmar med utomnordisk bakgrund är yngre än övriga medlemmar och att de är avsevärt mer välutbildade. Fler har akademisk examen och fler har dubbla examina. Däremot har de oftare arbetsuppgifter som inte motsvarar deras utbildning.
Utomnordiska invandrare i synnerhet kvinnor, är också mer fackligt aktiva än övriga medlemmar.
- De har ungefär samma jobb som andra Sifmedlemmar men de är bättre utbildade och mer intresserade av fackligt arbete, säger Eva Avner, som lett Liva-projektet.
För närvarande lägger Sif ner stora resurser på att bland annat rekrytera chefer. Borde de här resultaten påverka Sifs rekryteringsstrategi?
- Ja. Här finns en stor potentiell medlemskategori som kan växa ännu mer. Dessutom kan de ge dynamik i förbundet. Rent politiskt är det osmart av Sif att inte driva de här frågorna mer, säger Eva Avner.

THOMAS HELDMARK