Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Invandrare snabbast växande medlemsgrupp i Sif

Yngre och bättre utbildade. Invandrare är den medlemsgrupp som växer snabbast inom Sif. Det är inte ovanligt att de gör facklig karriär.
Publicerad
Kemiingenjören Stanislav Nikolov invandrade till Sverige från Bulgarien 2001, hitlockad av sin arbetsgivare Nobel Dyno. Han blev Sif-medlem ganska omedelbart. Idag har han flera förtroendeuppdrag i klubben. Han sitter med i programkommitten, han är förhandlare i PTK-gruppen och han är Sif-klubbens rekryteringansvarige.
- Jag tycker om att vara engagerad. De behövde inte övertala mig. Jag var fackligt aktiv även i Bulgarien, säger Stanislav Nikolov.
Bakom sig har Stanislav Nikolov sex års ingenjörsstudier vid universitetet i S:t Petersburg. Det gör honom ganska typisk för den medlemsgrupp som växer snabbast inom Sif. Han är invandrare, han är bättre utbildad än sina svenska kollegor och han har gjort facklig karriär efter relativt kort tid i Sverige.
Åren 2002-2004 ökade antalet Sifmedlemmar med utländsk bakgrund. De svarar nu för tio procent medlemskåren. Detta trots att inga särskilda rekryteringssatsningar genomförts bland dem.
Det framkommer av statistik som SCB tagit fram för Sif, inom ramen för projektet Lika värda - ett bra arbetsliv.
Där framkommer också att Sifmedlemmar med utomnordisk bakgrund är yngre än övriga medlemmar och att de är avsevärt mer välutbildade. Fler har akademisk examen och fler har dubbla examina. Däremot har de oftare arbetsuppgifter som inte motsvarar deras utbildning.
Utomnordiska invandrare i synnerhet kvinnor, är också mer fackligt aktiva än övriga medlemmar.
- De har ungefär samma jobb som andra Sifmedlemmar men de är bättre utbildade och mer intresserade av fackligt arbete, säger Eva Avner, som lett Liva-projektet.
För närvarande lägger Sif ner stora resurser på att bland annat rekrytera chefer. Borde de här resultaten påverka Sifs rekryteringsstrategi?
- Ja. Här finns en stor potentiell medlemskategori som kan växa ännu mer. Dessutom kan de ge dynamik i förbundet. Rent politiskt är det osmart av Sif att inte driva de här frågorna mer, säger Eva Avner.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.