Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Checker ska få fler att utnyttja motionsbidrag

Friskvårdschecken, motionens motsvarighet till rikskuponger, lanseras i början av mars. Tanken är att underlätta administration och få fler anställda att utnyttja friskvårdspengen som arbetsgivare erbjuder.<br />
Publicerad
- Mellan 20 och 30 procent utnyttjar friskvårdspengarna. Oftast är det de redan frälsta. Med ett fysiskt verktyg tror vi att fler vågar prova på att motionera, säger Henrik Ahlén, vd för Friskvårdschecken.
Han är Sif Eget-medlem och har startat företaget tillsammans med fyra kollegor.
Checkerna, à 250 kronor styck, kan utnyttjas hos godkända friskvårdsleverantörer. Hittills har företaget knutit upp bland andra Friskis & Svettis, Axelsons massage och GI Viktkoll.
- Det är många som inte har insett att friskvårdspengarna omfattar mer än vanlig fysisk träning som att lyfta skrot. Man kan bestämma sig för att man vill bowla, gå på yoga eller rökavvänjning också. Vi vill att det ska vara så få barriärer som möjligt, säger Henrik Ahlén.
Enligt honom kommer friskvårdschecken att underlätta administrationen för både arbetsgivare och anställda. Man slipper hålla reda på kvitton och lägga ut pengar.
- Det är så oerhört förmånliga skattevillkor för motionsbidrag, så det är dumt att inte använda det.
Men om fler använder motionsbidragen blir det ju dyrare för arbetsgivaren?
- Det är pengar som är avsatta för det här ändamålet. Personalchefer och friskvårdspersonal på företagen vill att pengarna utnyttjas, så det finns ingen motsättning. Alla tjänar på det, säger Henrik Ahlén.
Kostnaderna står friskvårdsindustrin för. När checkerna löses in tar bolaget en provision.
- Vi ska få branschen att växa. Om fler kommer ut och motionerar kommer de också att tjäna på det, säger Henrik Ahlén.
Styrelsen befolkas av flera näringslivsprofiler: Sören Gyll, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, som tidigare arbetade med hälsofrågor på Svenskt Näringsliv och
Torsten Håkansta, vd på Falck Security, tidigare Rikskuponger.
Friskvårdschecken kommer att inleda sin verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö, men där det finns intresserade arbetsgivare kommer man att knyta upp friskvårdsleverantörer.
- Vi har inget direkt mål uppsatt, men om vi kan öka från 20-30 procent som använder pengarna till 50 procent har vi ändå fördubblat andelen, säger Henrik Ahlén.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält