Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnors placering på arbetet har betydelse för ledarskap

De kvinnliga cheferna placerades lite vid sidan om maktens centrum och utestängdes från de naturliga dagliga kontakterna. Så var situationen på Alstom i Finspång.
Publicerad
Ledningen ville agera och kontaktade forskaren Annika Vänje som nu är klar med sin doktorsavhandling.
- Alstom såg att de hade svårt att rekrytera och behålla kvinnliga ingenjörer inom teknikutveckling, och ville göra något åt det, säger Annika Vänje.
Hon tog, i samarbete med företagsledningen, fram en modell för förändringsarbete i syfte att öka andelen kvinnliga teknikutvecklare och chefer. Fyra aspekter framträdde som helt avgörande:
? värderingen av teknik - de kvinnliga cheferna beskrev ofta sina enheter som stödfunktioner, medan männen såg sina som viktiga delar i produktionen
? hur man relaterar sig själv och yrket civilingenjör - både mäns och kvinnors schablonbild av en ingenjör är en man
? formella karriärvägar
? rekrytering och nätverk
- Vi kom fram till att man skulle skapa en kompetensbank bland kvinnorna, med deras kvalifikationer, utbildning och erfarenhet. Då får man svart på vitt vad man kan, säger Annika Vänje.
Ett problem, enligt avhandlingen, är att kvinnor, trots en civilingenjörsexamen, inte förväntas bära med sig teknikkunnande på samma sätt som män.
På Alstom fanns 10-12 kvinnliga chefer av totalt runt 200, en normal siffra för ett verkstadsföretag. De satt ofta lite vid sidan av, en starkt bidragande orsak till att de inte fick del av de informella nätverken i samma utsträckning som männen, tror Annika Vänje.
Innan förändringsprogrammet kunde sjösättas såldes Alstom i Finspång till Siemens. Tongivande chefer lämnade företaget, och projektet rann ut i sanden. På torsdag ska Annika Vänje försvara sin avhandling på Luleå tekniska universitet.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält