Europafacket har, sedan tjänstedirektivet först började diskuteras, varnat för att den fria handeln av tjänster kan leda till social dumpning. Representanter för estniska och polska fack har nu uttryckt sitt stöd för den uppfattningen.
- Det råder fullständig samsyn på vad som måste göras. De som vill få det till att det föreligger en motsättning mellan oss och facken i de nya medlemsländerna har fullständigt fel, säger TCO:s ordförande Sture Nordh, som deltog på Europafackets styrelsemöte.
De fackliga företrädarna från Polen och Estland framhåller att det ligger även i deras intresse att lönerna i övriga Europa inte pressas ned. I stället anser de att det är deras inkomster som måste anpassas till de högre.
I det senaste förslaget till tjänstedirektiv har parlamentets utskott för den inre marknaden gått facken delvis till mötes. Däremot vill man att den så kallade ursprungslandsprincipen ska råda. Det innebär att ett företag som har verksamhet utomlands ändå följer de lagar och avtal som finns i hemlandet.
Europafacket har tre huvudsakliga krav på tjänstedirektivets utformning.
- För det första måste löner och anställningsvillkor undantas från ursprungslandsprincipen. Arbetslandets villkor måste gälla, säger Sture Nordh.
Det andra kravet är att man ska ha rätt att kräva att det utländska företaget har en representant i det land de utför arbete. Att det finns en motpart är nämligen en förutsättning för att teckna kollektivavtal. Det tredje kravet är att tjänster i allmänhetens intresse ska behandlas av nationerna själva. Det innebär att en utländsk aktör eller EU inte ska kunna avgöra om exempelvis sjukvården ska vara offentlig eller privat.
- Vi är utomordentligt aktiva att trycka på vår regering och våra parlamentariker. Det är viktigt att vi får ett tjänstedirektiv, och att vi får ett som håller måttet och står sig, säger Sture Nordh.
Europafacket planerar en stor kampanj inför parlamentets behandling av det nuvarande förslaget i februari.
Tjänstedirektivet ska reglera hur den fria rörligheten av tjänster ska fungera inom EU. Det första förslaget kom i början av 2004.
Sture Nordh tror att ett direktiv kan antas tidigast 2007. Det finns exempel på direktiv som har diskuterats i över 30 år inom EU innan man enats.

LINDA SVENSSON