Sif i miljonsatsning mot psykosociala problem på jobbet
Förbundet satsar totalt 12,5 miljoner kronor på en utbildning om den psykosociala miljön under de kommande tre åren. Målet är att utbilda 3 000 arbetsmiljöombud.<br />
Publicerad
Satsningen inleds med ett tjugotal tvådagarskurser på 18 orter under våren. - Huvudsyftet är att ge ombuden bättre verktyg i vardagen, med fokus på det praktiska arbetet, säger Carina Lindström, arbetsmiljöhandläggare på Sif. En förhoppning är att begreppet psykosocialt arbetsmiljöarbete ska avdramatiseras. - När man talar om det så förknippar många det med situationer när det redan gått illa, som att någon utsätts för mobbning eller blivit utbränd, och då tycker man det här är besvärligt och svårt, säger Carina Lindström. - Vi vill lägga det här på en nivå som de flesta har erfarenhet av, då det kanske gnisslar i ett samarbete eller liknande. Det är där vi tror att vi kan få stora positiva effekter. Även om kunskapen också blir till hjälp då man ska hjälpa utsatta individer. Kursledare blir förutom en sakkunnig från Sif också en extern konsult, som är organisationskonsult eller psykolog, med facklig erfarenhet. Kursdeltagarna kommer bland annat att få ta del av några arbetspsykologiska modeller, Sifs verktyg och få möjlighet till att ta upp egna fall för diskussion. - Vi hoppas också väcka insikt om hur arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen kan användas för att driva på och utveckla arbetsmiljöarbetet så att det hamnar högre upp på klubbarnas agenda, säger Carina Lindström. Förbundets satsning sker i enlighet med ett kongressbeslut efter en motion från klubben på Tetra Pak i Lund.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.