Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Flockmentalitet påverkar jobbflytt

- Det har gått slentrian i outsourcing. Att återta förlorade jobb är ett större problem än vad Berlinmuren var, varnade Hans-Olov Olsson, vd för Volvo Personvagnar, på ett industriseminarium i Trollhättan i fredags.<br />
Publicerad
Fack och företagsledare var överens om Sveriges konkurrensfördelar. Goda partsrelationer, utbyggd infrastruktur och rationaliseringar borgar för att betydligt fler jobb bör stanna i Sverige.
Ulf Lang, vd för Högmans Industri Verktyg i Trollhättan, höll med Volvochefen om det slentrianmässiga i jobbflytten:
- Denna flockmentalitet är ett större hot än Kinas låga löner.
Hans-Olov Olsson, som i oktober tar plats i Fords ledningsgrupp, anser till skillnad från General Motors att svenska bilar ska tillverkas i Sverige.
- Det går inte att få fram en Volvo utan yrkesskickligheten i Göteborg, Skövde, Uddevalla och Olofström, där de anställda i decennier lärt sig grundvärdena. De vet vad kunden förväntar sig.
- Den svenska kunskapsekonomin bygger på produktionskunnande. Flyttar produktion utomlands följer snart produktutvecklingen efter. Vi riskerar att få ett oerhört besvärligt samhälle, både för individer och politiker, sa Olsson.
Som exempel på att lyckad strukturomvandling kan ske inom landets gränser nämnde han Volvo PV:s karosspressning i Olofström, där man minskat ledtiderna och rationaliserat bort 1 200 av 3 700 jobb. Samtidigt har lika många jobb skapats i nya lokala tjänsteföretag, som levererar till Volvo och andra beställare.
Hans-Olov Olsson menar att regeringens Trollhättepaket var ett steg i rätt riktning, men det kom för sent.
- Redan PG Gyllenhammar ville ha en motorväg till Uddevalla. I stället satsar man på obegripliga projekt som Hallandsåsen och Botniabanan.
Marita Christmansson, forskare i arbetsorganisation vid Arbetslivsinstitutet Väst, rådde företagen att låta kunden vara med i produktframtagningsprocessen. Hon är övertygad om att det går att behålla produktion i Sverige och samtidigt jobba för Metalls tjugo år gamla vision om det "goda arbetet".
Bättre samordning mellan näringsliv, stat och högskola efterlystes liksom en utmaning i att ständigt ompröva sina affärsidéer.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.