Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enighet i PTK för avtal mot lönedumpning

Tjänstemännen närmar sig förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett avtal för att motverka lönedumpning. Syftet är att förhindra en ny Vaxholmstvist. Ett avtal är nödvändigt anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt som hävdar att den svenska modellen annars står på spel.
Publicerad
Efter konflikten vid bygget i Vaxholm överlägger LO och Svenskt Näringsliv om riktlinjer för utländska entreprenörer och villkoren för deras anställda. Målet är att vara klara till första juli. När de nästan är i hamn har förhandlingscheferna inom PTK enats om att de vill förhandla med Svenskt Näringsliv i frågan. Att tjänstemännen agerar nu beror enligt Ramstedt på händelseförloppet i Vaxholmstvisten. Rädsla finns för att utgången kan hota den svenska modellen med kollektivavtal.
- Klarar inte parterna på arbetsmarknaden att träffa en överenskommelse är risken oerhört stor att regeringen känner sig tvingad att slå fast kollektivavtalen i lag eller att lägga fast lägstlöner i lag. Det skulle innebära att parterna och facken abdikerat från sitt ansvar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
- Den svenska modellen är effektiv, vi ska slå vakt om den och utveckla den, det gör vi genom att hitta en överenskommelse som inte leder till lönedumpning.
När facken och IBM nyligen träffade ett lokalt avtal gällande arbetsuppgifterna för indiska IT-tekniker innefattade avtalet även garantier för svenska anställda om utbildning i den bristkompetens som indierna har. Kompetensutveckling skulle också kunna bli ett inslag i det avtal som tjänstemännen hoppas åstadkomma med Svenskt Näringsliv.
Tjänstemännens avtal kan också ha likheter med det avtal som LO tecknar.
-Skillnaden är tjänstemännens löneavtal. På LO-sidan har man fixerade löner, vi har differentierade löner. Det är en klart komplicerande faktor att vi måste hitta system som klarar att lönespännvidden är så stor.
-Vi har bestämt oss för att inte i detalj sätta ner fötterna för hur det ska gå till utan koncentrerar oss på målet att åstadkomma ett regelsystem som begränsar och minimerar riskerna för lönedumpning.
På Teknikföretagen, som är en av Sifs motparter, säger vice vd Karl Olof Stenqvist att det är tänkbart att ett avtal träffas. Men betonar att det handlar om att komma överens om vad man ska avtala.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.