Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enighet i PTK för avtal mot lönedumpning

Tjänstemännen närmar sig förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett avtal för att motverka lönedumpning. Syftet är att förhindra en ny Vaxholmstvist. Ett avtal är nödvändigt anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt som hävdar att den svenska modellen annars står på spel.
Publicerad
Efter konflikten vid bygget i Vaxholm överlägger LO och Svenskt Näringsliv om riktlinjer för utländska entreprenörer och villkoren för deras anställda. Målet är att vara klara till första juli. När de nästan är i hamn har förhandlingscheferna inom PTK enats om att de vill förhandla med Svenskt Näringsliv i frågan. Att tjänstemännen agerar nu beror enligt Ramstedt på händelseförloppet i Vaxholmstvisten. Rädsla finns för att utgången kan hota den svenska modellen med kollektivavtal.
- Klarar inte parterna på arbetsmarknaden att träffa en överenskommelse är risken oerhört stor att regeringen känner sig tvingad att slå fast kollektivavtalen i lag eller att lägga fast lägstlöner i lag. Det skulle innebära att parterna och facken abdikerat från sitt ansvar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
- Den svenska modellen är effektiv, vi ska slå vakt om den och utveckla den, det gör vi genom att hitta en överenskommelse som inte leder till lönedumpning.
När facken och IBM nyligen träffade ett lokalt avtal gällande arbetsuppgifterna för indiska IT-tekniker innefattade avtalet även garantier för svenska anställda om utbildning i den bristkompetens som indierna har. Kompetensutveckling skulle också kunna bli ett inslag i det avtal som tjänstemännen hoppas åstadkomma med Svenskt Näringsliv.
Tjänstemännens avtal kan också ha likheter med det avtal som LO tecknar.
-Skillnaden är tjänstemännens löneavtal. På LO-sidan har man fixerade löner, vi har differentierade löner. Det är en klart komplicerande faktor att vi måste hitta system som klarar att lönespännvidden är så stor.
-Vi har bestämt oss för att inte i detalj sätta ner fötterna för hur det ska gå till utan koncentrerar oss på målet att åstadkomma ett regelsystem som begränsar och minimerar riskerna för lönedumpning.
På Teknikföretagen, som är en av Sifs motparter, säger vice vd Karl Olof Stenqvist att det är tänkbart att ett avtal träffas. Men betonar att det handlar om att komma överens om vad man ska avtala.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.