Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enighet i PTK för avtal mot lönedumpning

Tjänstemännen närmar sig förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett avtal för att motverka lönedumpning. Syftet är att förhindra en ny Vaxholmstvist. Ett avtal är nödvändigt anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt som hävdar att den svenska modellen annars står på spel.
Publicerad
Efter konflikten vid bygget i Vaxholm överlägger LO och Svenskt Näringsliv om riktlinjer för utländska entreprenörer och villkoren för deras anställda. Målet är att vara klara till första juli. När de nästan är i hamn har förhandlingscheferna inom PTK enats om att de vill förhandla med Svenskt Näringsliv i frågan. Att tjänstemännen agerar nu beror enligt Ramstedt på händelseförloppet i Vaxholmstvisten. Rädsla finns för att utgången kan hota den svenska modellen med kollektivavtal.
- Klarar inte parterna på arbetsmarknaden att träffa en överenskommelse är risken oerhört stor att regeringen känner sig tvingad att slå fast kollektivavtalen i lag eller att lägga fast lägstlöner i lag. Det skulle innebära att parterna och facken abdikerat från sitt ansvar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
- Den svenska modellen är effektiv, vi ska slå vakt om den och utveckla den, det gör vi genom att hitta en överenskommelse som inte leder till lönedumpning.
När facken och IBM nyligen träffade ett lokalt avtal gällande arbetsuppgifterna för indiska IT-tekniker innefattade avtalet även garantier för svenska anställda om utbildning i den bristkompetens som indierna har. Kompetensutveckling skulle också kunna bli ett inslag i det avtal som tjänstemännen hoppas åstadkomma med Svenskt Näringsliv.
Tjänstemännens avtal kan också ha likheter med det avtal som LO tecknar.
-Skillnaden är tjänstemännens löneavtal. På LO-sidan har man fixerade löner, vi har differentierade löner. Det är en klart komplicerande faktor att vi måste hitta system som klarar att lönespännvidden är så stor.
-Vi har bestämt oss för att inte i detalj sätta ner fötterna för hur det ska gå till utan koncentrerar oss på målet att åstadkomma ett regelsystem som begränsar och minimerar riskerna för lönedumpning.
På Teknikföretagen, som är en av Sifs motparter, säger vice vd Karl Olof Stenqvist att det är tänkbart att ett avtal träffas. Men betonar att det handlar om att komma överens om vad man ska avtala.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.