Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Radion minskar antalet anställda

I september beslutar Sveriges Radio-styrelsen om innehållet i de tretton utredningar om den framtida verksamheten som har gjorts i år. Huvudlinjen är att radion ska satsa på nya och eftersatta grupper, i första hand ungdomar och invandrade, på bekostnad av &quot;kärnpubliken&quot;.<br />
Publicerad
- Det är en självklar demokratisk uppgift för en radio i allmänhetens tjänst att vända sig till alla lyssnargrupper, säger vd Peter Örn. Sverige förändras. Eftersom alla hushåll är med och betalar för public service är det viktigt att vi gör angelägna och intressanta program för alla lyssnargrupper.
245 miljoner av de samlade resurserna på 2,2 miljarder kronor ska omfördelas från fasta kostnader för personal, lokaler och teknik till program. Dessa ska till stor del göras med hjälp av externa produktionsbolag och frilansare utanför SR. Antalet tills vidare-anställda ska minskas med 400 till år 2010, när omvandlingen ska vara klar.
För att allt detta ska kunna genomföras behövs DAB, digitalradio, en teknik som har fördelen att den är både billigare och bättre. Det analoga frekvensutrymmet är fullt. Den senast införda kanalen (P4) infördes i mitten av 80-talet.
- Storbritannien, Danmark och Norge är i färd med att införa DAB. I Danmark har sedan årsskiftet 100 000 personer skaffat digitalradio, sa informationschef Mikael Nilsson på tisdagens presskonferens.
Ledningen vill ha ett samlat ansvar för utbud och tablåer, produktion, sändning, marknadsföring och kommunikation. Bland annat för att radion, mer än hittills, ska bli ett företag med en gemensam kultur.
Utlandskorrespondenterna blir kvar, trots att de är dyra.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält