Antalet anmälda arbetssjukdomar minskade 2004 med 18 procent jämfört med år 2003, enligt preliminär arbetsskadestatistik från Arbetsmiljöverket. <br /> - Det är en anmärkningsvärd minskning på ett år, säger chefen för Arbetsmiljöverkets statistikenhet. <br />
Publicerad
Verket konstaterar att utvecklingen går åt rätt håll. - Det är en generell minskning över alla branscher och alla sjukdomar men det är för tidigt att tala om någon trend, säger Elisabet Broberg, chef för Arbetsmiljöverkets statistikenhet. Hon tror att minskningen av arbetssjukdomar främst beror på en förbättring av arbetsmiljön och anser att det delvis är Arbetsmiljöverkets förtjänst . - Vi har drivit på hårt för att våra inspektörer ska ut på arbetsplatserna därför att det ger resultat. Vi anser att man genom inspektioner kan få arbetsgivarna att förbättra miljön. Robert Linder på Arbetsmiljöverkets statistikavdelning menar att man ska vara försiktig med att dra några slutsatser. - Det är knepig statistik som man måste vara försiktig med hur man tolkar. Benägenheten att anmäla skador eller sjukdomar går upp och ner utan att vi riktigt vet varför. Trots allt tal om utbrändhet och stress är det fortfarande belastningsskador som ligger bakom de flesta anmälningarna om arbetssjukdomar. Av de 25 391 fallen förra året gällde 59 procent belastningsskador och 23 procent "organisatoriska eller sociala faktorer". Men tittar man några år tillbaka är det de senare som ökat mest. Det är i den kategorin man hittar utbrändhet och sjukdomar som orsakats av stress.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.