Sif kräver obligatorisk företagshälsovård

- Det har ägnats alltför mycket energi i debatten åt att peka ut fusk som den stora orsaken till de höga sjukskrivningstalen. Vi presenterar en rad konkreta förslag för att komma till rätta med dem, säger Mari-Ann Krantz.
Siftidningen har tidigare berättat om rapporten som ligger till grund för förslaget, där Finland framhålls som det goda exemplet. Flera punkter är inspirerade av det finska systemet, bland annat certifierade chefer och arbetsmiljöombud samt företagshälsovården. Så har Finland också bara hälften så hög sjukfrånvaro.
Krav på obligatorisk företagshälsovård har även förts fram av Sif i tidigare års avtalsförhandlingar.
- Vi har dessvärre inte nått någon framgång med det. Men det vi ser nu är att de blir färre. De har minskat med tio procentenheter. En väl fungerande företagshälsovård har en stark och viktig roll.
Sifs förslag till minskad ohälsa innebär:

en ny sjukförsäkring finansieras av arbetsgivaravgifter, där en del fonderas och delas ut till förebyggande verksamhet och rehabilitering
sjukanmälan direkt till företagshälsovården
TRR Trygghetsrådet tar sig an långtidssjukskrivna
delpensionen återinförs
arbetsgivare med kollektivavtal betalar till en partsstyrd hälsofond som ska finansiera utbildning och förebyggande arbetsmiljöåtgärder
certifiering, "grönt kort", för chefer och arbetsmiljöombud med arbetsmiljökompetens
belöning till företag som arbetar aktivt med sjukfrånvaro och förebyggande arbetsmiljö
bättre statistik om sjukförsäkringen
den som återgår till arbete ska kunna få mer än 80 procent av inkomstförlusten. Ju mer man arbetar, desto närmare 100 procent kommer man
företagen blir skyldiga att redovisa utbildningsinsatser i arbetsmiljö

Mari-Ann Krantz hoppas att förslaget väcker debatt.
- Vi kan inte bara gnälla. Vi ska ha ett system där alla känner sig trygga. De som behöver hjälp ska få det. Ju tidigare man kommer in desto mer bör man kunna minimera långa sjukskrivningar.

LINDA SVENSSON

Arbetsmiljö

Hund vid dator. — Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.

– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.

Finns regler för skärmjobb

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.

”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna”

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.

Tips: Se hjärnan som en ”muskel”

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:

Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.