Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Skyddsombuden starkare än de tror

Skyddsombuden är gratisarbetande folkhälsoarbetare och viktiga för både anställda och arbetsgivare. Men många känner inte till sina långtgående befogenheter.<br />
Publicerad
Maria Steinberg är doktor i arbetsmiljörätt och disputerade på avhandlingen "Skyddsombud i allas intresse - en rättsvetenskaplig studie". Enligt henne har många arbetsgivare bristande kunskaper om de bestämmelser som gäller för att skydda de anställda från skador, och överlåter till skyddsombudet att slå larm när saker inte står rätt till.
Arbetsmiljölagen ger skyddsombuden långtgående rättigheter:
- De har bland annat rätt att delta när arbetsgivaren planerar ändringar i organisationen eller ska bygga om, säger Maria Steinberg.
Ett missnöjt skyddsombud kan kräva att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Om arbetsgivaren vägrar kan ombudet gå till Arbetsmiljöverket, och sedan överklaga till regeringsrätten. I vissa fall kan ombudet stoppa verksamheten.
Maria Steinberg har undervisat många sifare om skyddsombudsrätt. Hon har märkt att flera skyddsombud inte känner till sina befogenheter och hur stark arbetsmiljölagen är. Fackförbunden prioriterar snarare utbildning om medbestämmandelagen (mbl). Som Sifs årliga underökning Industribarometern visat blir mbl, till skillnad från arbetsmiljölagen, tämligen tandlös när företagen ägs från utlandet.
Trots skyddsombudens viktiga roll osynliggörs de i vissa fall:
- Inom den offentliga sektorn har Kommunal slagit ihop skyddsombudens funktion med kontaktombudens, och kallar då skyddsombuden för arbetsplatsombud. Då riskerar arbetsmiljölagen och skyddsombudsuppdraget att komma i bakgrunden, säger Maria Steinberg.
Även om de 107 000 skyddsombuden företräder arbetstagarna är de till nytta för både arbetsgivarna och staten. Genom sitt arbete minskar de sjukfrånvaron.
- De är gratisarbetande folkhälsoarbetare, säger Maria Steinberg.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.