Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Regeringens satsningar ska göra Trollhättan mer attraktivt

Tidigareläggning av infrastrukturprojekt och nya friska pengar till FoU och utbildning ska göra Trollhättan till det naturliga valet av produktionsort för GM:s tillverkning av mellanklassbilar i Europa. Det hoppas regeringen och samarbetspartierna.<br />
Publicerad
Redan vid årsskiftet inleds bygget av motorväg mellan Uddevalla och Trollhättan. 2006 ska riksväg 45, mellan Trollhättan och Göteborg, bli fyrfilig. Järnvägen till Göteborg blir dubbelspårig.
Infrastrukturåtgärderna kommer att gå på runt tio miljarder kronor, två miljarder mer än vad som tidigare aviserats, pengar som tas från andra planerade projekt. Samtliga övriga planerade tågprojekt skjuts fram i tiden. Vissa vägprojekt hamnar utanför budgetperioden.
Nästan 640 miljoner satsar regeringen på forskning och utveckling inom fordonsindustrin. Näringslivet, däribland Volvo, bidrar med lika mycket. Bland annat ska man forska om hur man kan få effektivare produktion och hur Sverige ska bli ledande inom fordonstelematik, det vill säga IT.
Dessutom ska Ams förbereda arbetsmarknadsutbildningar.
- Om GM bestämmer sig för att utöka rejält i Trollhättan kommer man att behöva nyanställa. Mellan 2007 och 2011 kommer Saab i så fall att behöva 1 800, och underleverantörer 500 personer, säger näringsminister Thomas Östros.
Satsningarna är inte, betonar Östros, statligt företagsstöd, något som inte är tillåtet inom EU.
- Vi varken vill eller har möjlighet att subventionera ett företag. Det är alldeles uteslutet.
I går lämnade Saab och Opel i Rüsselsheim in sina offerter till GM. För Saabs del handlar det till stor del om flexibilitet. Facken har gått med på en rad förändringar, bland annat treskift, större möjlighet att korttidsanställa och yrkesmässig flexibilitet, det vill säga att tjänstemän tillfälligt kan tvingas ta jobb i produktionen och metallarna kan tvingas ta tjänstemannajobb. Dessutom planeras tuffare villkor för övertid och obetalda pauser.
- För att neka övertid ska man ha godtagbar orsak, så står det i kollektivavtalet redan i dag, säger Anette Hellgren, Sifklubbens vice ordförande.
Första kvartalet nästa år har GM utlovat besked om vilken fabrik som i framtiden ska få tillverka mellanklassbilarna.
- Jag tror det blir jättebra. GM säger att fabriken som får tillverkningen ska vara i världsklass och det har vi visat med offerten tycker jag. Jag tror att vi är det starkare kortet, säger Anette Hellgren.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.